Londondagboken: Onsdagen den 14 oktober 2009
Kände redan igår att jag började få ont i halsen. Idag är det mycket värre. Hoppas inte jag är sjuk när Johanna kommer. Känner mig rätt snorig och frusen också.
Lunchade själv idag. Åt libanesiskt och spelade lite Monkey Island på mobilen, som jag alltid gör när jag lunchar själv. På eftermiddagen var jag jättetrött. Jag och Izidora hittade äntligen bra biljetter till musikalen Wicked. Vi köpte biljetter via Leister Squares Box Office. Biljetterna kostade 24,5 pund.
Innan jag åkte hem handlade jag på Marks & Spencers. Pratar med pappa och K på Skype. Lägger mig tidigare ikväll. Känner mig sjuk och trött. Behöver vila innan Johanna kommer.
Londondagboken: Tisdagen den 13 oktober 2009
Vaknade och var trött imorse. Gick upp 8.30 och tog en dusch. Mådde illa på morgonen. Det beror nog inte på trötthet dock. Fryser på kvällen. Idiotiskt att värmen inte sätts igång förrän klockan 21 på kvällen. Har ont i halsen senare på kvällen. Pratar med pappa och K på skype på kvällen. Rätt ointressant dag. Jobbet var som vanligt så det finns inget att berätta. A åkte hem igår.
Londondagboken: Måndagen den 12 oktober 2009
En vanlig dag på jobbet. Lunchar med A på Pizzahut. Det är ganska kallt ute idag. På kvällen åt jag kyckling, potatis och sås. Senare åt jag äpple och en macka. Det är kallt som satan i lägenheten. De har inte satt igång värmen idag trots att klckan är 20.30. Vid klockan 21 satte de igång värmen. Det är rätt sjukt.
Londondagboken: Söndagen den 11 oktober 2009
Vaknade 11.50 idag och kände mig utvilad. Kom hem 04 i natt och gick och la mig, utan att ta bort sminket eller borsta tänderna. När jag vaknade i morse gick jag upp och duschade. Satte mig sedan vid datorn och surfade lite. A försov sig så vi sköt på att träffas tills klockan 14. Hon är dock sen som vanligt. Jag är sur över att jag glömde kameran hemma idag. Samt att jag tror att jag inte har tillräckligt med pengar för att ta mig ut ur tunnelbanan. Jag har nämligen ett kort den här veckan, där man laddar på pengar och man markerar när man går in i tunnelbanan och betalar när man går ut. Så det är svårt att veta vad det kommer att kosta när man väl är framme, för det beror på vilken tid man åker och hur långt man åker samt om man korsar zoner.
Planen idag var att se Buckingham Palace. Vi fotade oss lite snabbt där, eftersom det började regna. Sedan gick vi och åt lunch/middag på Leister Square på ett Steak House. Därefter gick vi och såg filmen Dorian Grey. Efter filmen gick vi tillbaka till Steak Houset, som låg precis brevid bion, för lite efterrätt. Kom i säng 01.30.
Londondagboken: Lördagen den 10 oktober 2009
Vaknade prick klockan 10.00 av att det spelades cricket i parken på fotobollsplanen utanför hos mig. Jag låg kvar i sängen en stund och läste. Sedan gick jag upp och satte igång datorn och surfade en stund innan jag gick och duschade och tvättade håret och borstade tänderna. När jag var klar med det surfade jag lite till. Eftersom det är 15 grader och sol ute klädde jag mig i mitt favoritlinne och min trendiga grå cardigan och mina jeans samt min sjal som jag köpte i somras, samt street wear skor från Fred Perry. När jag gjort det promenerade jag till ett inn för att kolla om det var något för Johanna att bo på. Jag och A promenerade i London i 6 timmar. Vi besökte bland annat Borough market igen. Jag köpte även ett svart fint skärp från H&M på Oxford Street.
Jag kom hem till lägenheten vid 19. Jag pratade lite med familjen på Skype. 19.50 la jag mig för att vila en stund. Klockan 20.15 hörde jag en helikopter cirkulera och sedan hörde jag typ 10 skott strax efter att den försvunnit. Läskigt! Sedan hörde jag en tjej som skrek. Vilade ytterligare en halvtimme, sedan gick jag upp och gjorde mig i ordning och åkte till Paddington för att träffa Alline. Vi åt middag på en riktigt bra italiensk restaurang i Paddington. Sedan begav vi oss in till City. Vi letade efter en bra klubb att gå på. Vi hittade ingen intressant, så vi gick tillbaka till den vi var på igår. Vakten kände igen oss. Pinsamt! Vi hade i alla fall riktigt trevligt ikväll och lämnade klubben vid 3, när de stängde. Sedan delade vi på en taxi hem. Kom i säng vid 03.30 ungefär.
Londondagboken: Fredagen den 9 oktober 2009
Vaknade imorse och var rätt pigg. Gick till jobbet som vanligt. Efter jobbet gick jag hem och vilade lite innan det var dags för utgång.
Vi åt middag på en jättetrevlig kinesisk restaurang i China Town. Jag drack en dryck som jag inte druckit sen jag var de asiatiska distrikten av Los Angeles. Det är en fruktdryck med svarta geléklumpar i. Gillar det jättemycket.
Efter att vi ätit middag vandrade vi runt i centrala London och fotade oss med alla sevärdheter. Vi såg jättemånga råttor/möss vid Big Ben. A var jätterädd för dem. Det var inte jag.
Trafalgar Square
10 Downing Street, Prime Ministerns bostad
Big Ben
London Eye By Night
Houses of Parliament and Big Ben
Tower Bridge
Vi hamnade till sist på en klubb i Soho. Kom hem vid kl 04 ungefär. A vet verkligen hur man festar.
Londondagboken: Torsdagen den 8 oktober 2009
Jag var ledsen efter bråket igår. Pratade med work placementföretaget. De var förfärade, men kunde inget göra. På lunchen var jag med I i parken. Vi pratade en hel del om det som hade hänt och det kändes bra. Skämde även ut mig på jobbet på morgonen, eftersom Work placementföretaget ringde mig på jobbet och jag blev ledsen och började gråta. Jag åt min favoritmacka från Marks & Spencer. Det var jättefint väder. A fick flytta ut. Hon skaffade boende på Dolphin Hostel vid Paddington.
Efter jobbet åkte jag till Leister Square. A blev sen på grund av att de stängde av hennes tunnelbanestation temporärt, så hon kunde inte komma ut. Helt sjukt att de gör så ibland. Anledningen var att rulltrapporna hade stannat. Enligt henne blev folk mycket hotfulla mot personalen. Jag åt en pizzaslice i väntan på henne. När hon kom åt hon en snabb middag på Burger King. Jag norpade hälften av hennes fries.
Sedan gick vi till Her Majesty’s Theatre för att se den legendariska Phantom of the Opera. Den var magisk. Operan började 19.30 och slutade strax innan kl. 22.00. Därefter gick vi och fotade oss i nattlivet i London. Sedan var Alline hungrig och vile äta på McDonalds. Sedan åkte vi hem. När jag kom hem smet jag direkt in i mitt rum, utan att ta bort smink eller borsta tänderna. Pallade inte att träffa den där idioten. Surfade lite innan jag gick och la mig.
Her Majesty's Theatre
Theatre Royal Haymarket
Piccadilly Circus
Londondagboken: Onsdagen den 7 oktober 2009
Vaknade och var trött. Vi somnade vid 01 ungefär. Idag har jag lärt den nya killen hur man gör med inkommande post. Det var utmattande. Det tog 3,5 timme.
Eftersom det började regna när jag och paralegaln skulle äta lunch parken så smög vi in och satte oss på Starbucks på bottenvåningen.
Efter jobbet skulle jag och Alline ut och äta middag. Vi gick först till en brasiliansk restaurang, men de stängde den brasilianska delen på kvällen och serverade bara mexikansk mat. Vi gick istället till T.G.I. Friday’s, där vi satt hela kvällen. Jag drack ganska mycket Chardonnay.
När vi kom hem vid 23 på kvällen fick en av de jag delar lägenhet med, psykbryt. Han skrek och var obehaglig. Han krävde att Alline skulle lämna lägenheten omgående. Tydligen var det förbjudet att ha vänner i lägenheten. Endast partner, föräldrar och syskon får hälsa på i lägenheten. Jag började gråta (pinsamt) och då lät han henne åtminstone stanna över natten. Det var en fruktansvärd upplevelse. Jag har aldrig varit i en sådan situation förr att en ”okänd” människa beter sig så mot mig.
Londondagboken: Tisdagen den 6 oktober 2009
Hade konstiga drömmar i natt.
Idag åt jag lunch själv. Åt en sallad. Sedan mådde jag illa resten av dagen. Paralegaln var upptagen på lunchen. Den nya killen får äta lunch själv. Däremot fick den andra killen äta lunch med cheferna. (verkade det som i alla fall.)
Dagen gick extremt långsamt. Väntade mest på att A skulle komma. Känner mig orolig för att jag kanske kommer att få besked om tjänsten imorgon.
Träffade A efter jobbet. Då åkte vi och köpte biljetter till Coco Before Chanel (Coco Avant Chanel) på Odeon vid Leister Square, sen åt vi på en av de italienska restaurangerna i närheten. Resturangen låg brevid den restaurangen där jag och K ätit några dagar innan. Bion började klockan 20.20. På kvällen låg vi och pratade tills vi somnade.
Londondagboken: Måndagen den 5 oktober 2009
När jag köpte min latte imorse på Café Nero så fick jag julstämning. Det var något med belysningen och att himlen var mörk och regntung. Hade precis så mycket mynt att det räckte till en latte idag. På jobbet var det bra som vanligt. Den nya killen som skall vara hos oss i 3 veckor började idag. Han verkar inte alltför bright. Idag har jag ringt ett telefonsamtal till en domstol i New York. På kvällen var det som vanligt samtal på Skype och surfande.
Londondagboken: Söndagen den 4 oktober 2009
K åker tidigt på morgonen. Jag ligger kvar i sängen och sover lite till. Känns mindre jobbigt att han åkt när jag vaknar. Tvättade på förmiddagen. På eftermiddagen gick jag plikttroget en sväng på Oxford Street, innan jag gick och köpte mat. På kvällen pratade jag lite med familjen och K på skype.
På kvällen när K gått och lagt sig så började jag bröllopsplanera. Jag började skriva upp allt vi behövde och försökte hitta lämpliga företag som vi kan kontakta när jag kommer tillbaka. Det räddade verkligen min kväll, för det kändes så ledsamt när K åkt.
Londondagboken: Lördagen den 3 oktober 2009
Vi vaknade klockan 8 på morgonen. I natt gick det lättare att sova. Vi har väl vant oss vid att sova så nära varandra antar jag, eller så var vi helt enkelt så trötta, eftersom vi sov så dåligt natten innan. Först gick jag upp och duschade. Sedan gick K upp och duschade. När vi gjort oss i ordning gick vi till Starbucks köpte en latte. På tunnelbanan åt vi minidoughnuts med sylt som jag hade köpt i torsdags. Gillar inte doughnuts med sylt så mycket.
Vi begav oss till Madame Tussauds. Det var himla roligt. Vi fotade oss med massor av kändisar (vaxdockor). Madame Tussauds är så mycket mer än bara vaxdockor. Det finns en tortyravdelning och en skräckavdelning som var riktigt skrämmande.
Patrick Stewart
Johnny Depp
När vi var klara på Madame Tussauds så åkte vi till Borough Market och lunchade. Efter lunchen gick vi till London Dungeons, som också är ett ”skrämmande” ställe. Det är svårt att förklara vad det är. Det är nog något man måste uppleva själv. Jag kan i alla fall konstatera att vi blev mer rädda på Madame Tussuads än på Dungeons. Efter Dungeons gick vi och fikade på Starbucks innan vi gick på Ripley’s Believe it or not. Vi hade tidigare besökt Ripley-utställningen i Köpenhamn, men denna var oerhört mycket större och mycket mer intressant. På kvällen åt vi middag på en italiensk restaurang vid Leister Square. Det var helt klart bättre mat än gårdagens italienska restaurang, men det var fortfarande inte särskilt bra. Senare på kvällen gick vi och såg Surrogates, Bruce Willis nya film, på Odeon vid Leister Square. Vi var lite besvikna på filmen. Den var inte alls särskilt intressant eller bra.
Vi gjorde verkligen mycket under dagen, så på kvällen var vi helt slut och gick och lade oss direkt.
Londondagboken: Fredagen den 2 oktober 2009
Vaknade typ 20 ggr i natt. Det slutade med att jag och K bestämde oss för att sova i varsin ände av sängen. Det var inte mer än en marginellt bättre lösning.
Jobbet gick bra som vanligt, men längtade jättemycket efter att få träffa K.
Efter jobbet träffades vi för att äta middag. Valet blev en av Londons typ 100 Bella Italia-restauranger. Det var en riktig plåga/turistfälla. Gå absolut inte till den restaurangen. Maten var enormt smaklös.
Vid 19.30 gick vi på musikalen Sister Act. K hade varit och köpt biljetter på teatern tidigare under dagen. Vi fick jättebra platser. När man köper samma dag på teatern fick vi köpa biljetterna för 25 pund. Vanligen kostar de runt 60 pund. Musikalen var jättebra, men jag var lite ledsen över att ingen av filmens originalmusik var med. Det var helt nyskriven musik. Den var i och för sig jättebra. Kände igen några låtar, som jag hört i butiker tidigare. När vi kom hem på kvällen märkte vi att värmen i lägenheten äntligen slagits på.
Jag utanför teatern.
Londondagboken: Torsdagen den 1 oktober 2009
Vaknade när klockan ringde och var förvirrad. Var rätt trött. Låg och läste i ”This Charming Man” tills klockan var 00.20 . Innan dess hade jag tvättat håret och uppdaterat dagboken. Åt frukost som vanligt.
Tyckte mig se ”stalkern” i parken idag igen, men han verkar ha bytt träningsjacka, men övningarna var desamma.
Som jag tidigare konstaterat är alla i London überstylish och oerhört trendmedvetna. Såg idag en 80-årig tant i Uggs på stan. Hur coolt är inte det?
På lunchen var jag och paralegaln i parken. Vi skvallrade om konsultens partner som ska jobba hos oss i 3 veckor nu. Han verkade helt perplex när han kom och besökte oss idag. Berättade även för paralegaln att jag googlat på konsulten och hittat hans Facebook med en mycket gammal profilbild. Typ 10 år gammal ungefär.
Före lunchen hade jag ett möte med chef 2 ang. hur jag kände att det går på firman, efter en månad där. Sa som jag kände- att allt känns jättebra. Efter jobbat hämtade jag K. Vi möttes vid Earl’s Court, eftersom jag inte ville åka ända ut till Heathrow, blir så dyrt när jag kör Oyster card. Vi åkte sedan tillsammans hem för att lämna resväskan som han tagit med för att ta hem några av mina grejer. Sedan åkte till Oxford Cirkus för att gå till min favoritrestaurang Gaucho, som ligger vid Regent Street. Vi fick vänta på bord i en halvtimme så vi spenderade den tiden i baren med drinkar. Vi satt på restaurangen i flera timmar. Jag åt kyckling med tillval potatispuré och spenat. K åt en köttbit med ”hand crafted chips” alltså pommes frites med andra ord kan man säga. Vi hann även med efterrätt. Vi kom tillbaka till lägenheten vid typ 23.30 och gick direkt och lade oss. Det var inte helt lätt att sova. Vi fick trängas i en 90-säng, vilket vi inte alls är vana vid.
Vy från Gauchos bardel.
Londondagboken: Onsdagen den 30 september 2009
Känner mig trött idag. Det är en obehaglig kille som står och stirrar in i mitt rum från parken. Han stod där igår också. Det känns mycket obehagligt. Drog inte upp persiennerna och tände inte heller lampan. Verkade som att han tappade intresset efter ett tag och ställde sig längre bort och glodde in i någon annans lägenhet istället. Obehagligt!
Muskeln i benet gör bara hälften så ont idag. Det är positivt.
Det var ganska stressigt på jobbet idag. Det var mycket att göra.
Innan jag åkte hem fyllde jag på mitt Oyster card med 40 £. Har ju varit här i en månad nu. Tänkte att jag skulle testa att fylla på med pengar istället för att köpa månadskort med zoner. Det skall tydligen bli billigare.
Börjar drabbas av hemlängtan. Har pratat med K och med familjen (mamma, pappa och syrran) samt med J på Skype.
Londondagboken: Tisdagen den 29 September 2009
Benet är endast minimalt bättre. Haltar fortfarande ganska mycket. På lunchen berättar jag för paralegaln om intervjun. Hon kommer med kloka råd. Sedan skvallrar vi lite om konsulten. På tunnelbanan idag var det en rolig hund som satt på sätet bredvid mig. Han slickade på mina strumpbyxor. På kvällen kollade jag på tre avsnitt av CSI och kom i säng först 00:40.
Londondagboken: Måndagen den 28 september 2009
Vaknade rätt i pigg imorse trots att jag kom i säng sent igår. Idag tog jag för första gången klientsamtal. Det gick sådär kan jag säga. Det var svårt att höra hur den potentiella klienten stavade sitt namn och vad han hade för telefonnummer. Det var faktiskt inte helt lätt att ställa övriga frågor heller.
Jag tog en sen lunch idag. Gick vid kl. 13.50. Var egentligen inte så hungrig. Köpte Take Away. Köpte även en egen blandning av müsli. På vägen till parken, där jag tänkte äta min take away stötte jag på den obehagliga killen som jobbar i samma hus som oss. Han bestämde sig för att följa med mig en bit på vägen. Detta utan att tillfråga mig om jag ville det. Obehagligt. Verkar även som att han vill ses efter jobbet. Får hålla mig undan. Han är creepy.
På lunchen såg jag en jätterolig skata i parken. Skatan såg en blänkande take away kartong i aluminium i en soptunna. Denna föresökte skatan förgäves med näbben rycka upp ur soptunnan. Det roliga var att kartongen hade fastnat i något som fågeln inte fattade de första tre minutrarna. Sedan förstod skatan att kartongen fastnat i något och närmade sig objektet med en ny approach. Den hoppade ner i soptunnan och prövade en ny vinkel. Till slut lyckades skatan. Hade jag haft en filmkamera hade jag definitivt filmat. Detta var nämligen en riktigt rolig underhållning.
Under dagen har jag även haft oerhört vänster benmuskel. Detta kommer sig uppenbarligen av att jag har haltat i flera dagar på grund av mina ballerinaskor, som gett mig oerhört mycket skoskav.
Under kvällen blev det som vanligt skype med familjen och K, men även tv-tittande. Idag började nämligen den nya tv-serien Flash Forward. Den går på Channel 5 här i London. Första avsnittet var mycket bra. Dock inte lika bra som första avsnittet av exempelvis Lost och Heroes.
Londondagboken: Söndagen den 27 september 2009
Jag gick upp 03.45 inför återresan till London.
På Arlanda spelade en butik en julsång. Det är alldeles för tidigt tycker jag. Jag såg även en pojke med en vad jag ändå måste säga obehaglig deformitet. Jag har aldrig sett något liknande.
Jag kom tillbaka till lägenheten vid lunchtid. Jag bestämde mig för att åka till Oxford Street en stund. När jag promenerade runt i affärerna noterade jag att Manchester ser ut att vara på väg tillbaka. På Dorothy Perkins köpte jag ett par mockainspirerade svarta stövlar. Jättesnygga! På favoritbutiken Neu Look köpte jag en klänning. Detta är definitivt en klänning som jag aldrig någonsin skulle ha köpt i Sverige. Jag bär vanligen inte mönstrade kläder. Modellen och mönstret på klänningen är däremot högsta mode här i London och av någon anledning upplever jag att min inställning till vad jag vill ha på mig har ändrats sedan jag kom till London för 1,5 månad sedan. Finner det intressant. Får se om det håller i sig när jag kommer tillbaka till Sverige igen.
Bikbok har en butik på Oxford Street. Butiken är dock alltid tom. Alla andra butiker på Oxford Street är alltid fulla med människor. Det verkar som att Skandinavisk stil inte går hem i London. I alla fall inte Bikboks.
Stövlarna från Dorothy Perkins
Klänningen från Neu Look
Londondagboken: Lördagen den 26 september 2009
På lördagen sov jag lite längre än K. Sedan gick jag upp och kollade lite på TV, medan K åkte och hämtade sin mamma som kom in med tåget 10.25. Vid klockan 12 åkte jag till hans syster och man för att fira deras 30-årsdag. Jag tog bilen dit. På förmiddagen var bara makens mamma och pappa och mormor där samt Ks mamma. Vid kl. 15.30 började fler gäster komma. Det kom hur många bäbisar som helst.
Jag var ju tvungen att åka tidigt på söndagen så ville hem och packa. Dessutom ville jag och K hem och mysa och kolla lite på tv. Vi lagade risotto med spansk korv och sallad till middag. Det var en så himla mysig kväll.
Londondagboken: Fredagen den 25 september 2009
Jag vaknade vid 9.30, i min egen säng i Stockholm. Jag har kommit fram till att min säng inte alls är särskilt skön. Jag saknar faktiskt min knakiga säng i London. Måste skaffa en ny säng snarast känns det som. Tyvärr tror jag inte direkt att det är möjligt med tanke på min ekonomiska situation. Jag får ju ingen lön från mitt svenska jobb under min tjänstledighet. Jag får inte heller någon lön från mitt jobb i London, eftersom det är ett internship. Så när jag kommer hem till Sverige igen då blir det ingen shopping och inget extensivt spenderande av något slag.
Jag kände mig inte det minsta hungrig när jag vaknade så jag drack bara två koppar kaffe till frukost. Innan jag gick till intervjun åt jag däremot några mackor med kalkon på.
På vägen till intervjun fick jag galet mycket skoskav av mina nya ballerinaskor. Kunde knappt gå, gick och haltade mer eller mindre.
Intervjun var intressant. Det kändes som att det gick rätt bra. Efter intervjun åkte jag hem igen och åt Ica: s laxpasta. Sedan bytte jag om och åkte till jobbet en sväng. Skulle kolla läget. Det blev mest samtal med kollegor dock. På kvällen åt jag och K middag på en fransk restaurang vid Odenplan. Minns inte på rak arm vad den heter. Tror den hette något med Paname eller något. Vi åt Boeuf Bourgignon och drack rött vin. Till efterrätt åt vi….. Jag minns aldrig namnet på det, men det är den där efterrätten som man bränner ytan på. Efter middagen gick vi och såg The Ugly Truth på bio. Det kan nog vara den roligaste film jag någonsin sett. Det var Gerard Butler och min favorit Katherine Heigl som huvudrollerna. Efter det åkte vi hem.
Jag och K pratade en del om intervjun när vi åt middag. När jag berättade om vilka frågor hon ställt och mina svar så tyckte K att jag hade svarat lite dåligt. Han gav samtidigt förslag på vad jag borde ha sagt och han kom verkligen fram med helt überbra förslag. Jag kände då att jag inte gjort så bra ifrån mig. Jag gör aldrig bra ifrån mig på intervjuer. Han har ju rekryterat flera av de som jobbar för honom, så han vet vad man skall säga och inte säga. Han har även fått flera tips från jobbets Hr-avdelning.