Londondagboken: Torsdagen den 24 september 2009

Jag lade mig rätt tidigt igår, men kände mig ändå trött i morse när jag vaknade. På jobbet gick det som vanligt. Minns dock inte vad jag gjorde dock. Men jag minns att jag skulle visa den tillfällige ”konsulten”, hur man gjorde med posten. Det var jobbigt och omständigt. På lunchen satt jag och paralegaln i parken. Vi köpte med mat från Subway. Vi pratade inte om jobbet idag, utan bara allmänt. På vägen tillbaka konstaterade vi att vi hade samma Pippi Långstrumpbok som små. Och att vi båda fortfarande hade kvar den - någonstans. Det är en tjock Pippi-bok med gult omslag.

 

På vägen från jobbet pratade vi om konsulten. Vi anser båda att han verkar vara problem. När vi skilts åt åkte jag till Heathrow. Om jag hade pengar så skulle jag shoppa på taxfree. De har många bra märken på Heathrow. Jag åt middag på flygplatsen. Det blev middag på T.G.I Friday’s. Efter middagen gick jag in i en bokhandel, där jag hittade en perfekt bok. Den hette något i still med Brilliant Answers to Interview Questions eller något. Tyvärr har jag för närvarande varken bild eller bättre koll på vad boken heter, men jag kan säga att den är jättebra i alla fall. Läste halva på flyget hem.

 

Mitt plan landade 00:30 på Arlanda. Jag tog en taxi hem och var hemma ungefär 01:20. K sov så gott så jag väckte honom inte.


Londondagboken: Onsdagen den 23 september 2009

På morgonen vaknade jag med lätt panik att jag inte hade pengar till min dagliga mogonlatte. Det resulterade till att jag äntligen lärde mig att betala med de små mynten. Jag hade tillräckligt många mynt för att kunna betala en hel latte med. Jippie!

 

På jobbet fick jag som vanligt göra kvalificerat arbete, vilket glädjer mig oerhört. Idag åt jag lunch själv. Paralegaln kände att hon inte hade tid att gå ut och luncha idag. Jag gick till Marks & Spencer och åt en jättegod macka som bestod av följande. Rostbröd (Toast), tunt skivad brieost, tunt skivade röda vindruvor och tranbärschutney. På lunchen passade jag på att kolla på skor. Känner att jag akut behöver nya skor inför intervjun. Jag fastnade för ett par skor på Clarks, men bestämde mig för att kolla i fler skoaffärer innan jag bestämde mig.

 

Efter jobbet gick jag tillbaka till Clarks. Jag hade inte hittat några andra skor som lovade. Skorna i fråga är svarta ballerinaskor med en rosett på. Kanske inte drömskorna, men helt klart det bästa jag sett hittills. Det var dock nära att det inte blev några skor, eftersom skoaffären hade lyckats slarva bort det andra paret. Efter 10 minuters letande hittade de till sist ett komplett par.

 

Efter jobbet blev det samtal på Skype med familjen, K och J. Jag packade även klart och tvättade håret. Jag la mig rätt tidigt.

 

Skorna från Clarks


Londondagboken: Tisdagen den 23 september 2009

Jag ställde klockan lite tidigare idag. Var faktiskt ändå pigg när jag vaknade. När jag vaknade insåg jag även i panik att jag inte får frakta linsvätskan på flyget. Jag skall inte checka in en resväska, utan bara handbagage. Snälla K lovade att köpa linsvätska till mig, så jag har när jag kommer hem.

 

Att jag gick upp tidigare innebar dock inte att jag kom iväg tidigare, men jag hann äta frukost och borsta tänderna längre i alla fall.

 

Idag har jag gjort oerhört kvalificerade arbetsuppgifter på jobbet. På lunchen satt jag och paralegaln i parken som vanligt. Jag hade köpt en god macka på EAT som innehöll tranbär och kalkon. Naturligtvis var det toast-bröd, som allt annat bröd här i England.

 

På kvällen blev det som vanligt skypande med familjen och K samt chattande och lite förberedelser inför intervjun och för hemresan.


Londondagboken: Måndagen den 21 september 2009

Imorse var det helt plötsligt en ny person på jobbet. Jag hade redan under torsdagen och fredagen misstänkt att någon skulle komma, men jag hade inte fått något som helst besked om detta. Anledningen till att jag misstänkte att någon skulle komma var att de bad vaktmästaren att koppla ett nytt telefonnummer till ett tomt skrivbord i rummet. Killen som kom var en riktig typisk amerikan. Bred accent, högljudd, äldre man, kanske strax över 50. Jag misstänkte att även han var homosexuell redan första dagen, för jag hörde honom prata om att hans partner skulle komma om några veckor.

 

Under dagen hände något skräckinjagande. Jag har blivit kallad på intervju för en tjänst som jag sökt innan jag åkte till London. Eftersom jag inte visste om jag skulle få ledigt från jobbet i London, så frågade jag om jag kunde få ringa tillbaka. Det fick jag. Jag fick lov från Chef 2 att vara frånvarande en dag från jobbet så jag ringde och bokade in intervjun till fredagen den 25 september 2009. Det kändes ju dock inte helt bra att be om ledigt. Erbjöd mig att jobba igen tiden, men det var inte nödvändigt. Det mest lustiga är att jag drömde om det under natten. Jag drömde att jag fick tjänsten – fast tjänsten var lokaliserad till Kalmar. Jag tror att drömmen härstammade ifrån att jag pratade med Lom hennes jobbsökande och hon bor i Kalmar.

 

På lunchen gick jag och paralegaln till Subway för att handla lunch. Denna åts som vanligt i parken. Jag är så glad att den finns. Det är verkligen härligt med en så stor och fin park. Slottet är förresten fint också, även om vi satt på andra sidan parken just idag. Jag tror att det bor kungligheter eller något i slottet, för det är väldigt hög bevakning och det är strikt förbjudet att fota byggnaden. Det tycks även vara förbjudet att fota ambassaderna som ligger bredvid. Det kan man ju förstås förstå. Man vill ju inte att det skall bli någon terrorattack på någon ambassad.

 

På kvällen började jag få lite panik när jag såg att flygbiljetterna skulle kosta 3 500 kr. Det är mer än 1 000 kr dyrare än när jag bokade inför Londonresan. Jag började även känna mig lite osäker på om det var en bra idé att åka hem för en intervju. Men i och med att jag åker hem så kan jag närvara på en fest som jag hade tackat nej till tidigare. Jag pratade först med K om saken och han tyckte väl ändå att det kunde vara värt att åka. Jag kände mig ändå inte helt övertygad, så ringde mamma och pappa på Skype för att få råd. De tyckte att jag skulle chansa och de erbjöd sig att sponsra flygresan, vilket var mycket snällt.

 


Londondagboken: Söndagen den 20 september 2009

Vaknade och kände mig lätt irriterad, men jag vet inte varför riktigt. Läste lite i sängen på morgonen, sedan gick jag upp och tvättade sängkläderna. Under tiden segade jag mest framför datorn. Klockan 12.45 bestämde jag mig för att gå på upptäcktsfärd i Maida Vale. När jag ledsnat på det åkte jag till Oxford Street för att plikttroget kolla i några butiker. Inne på Zara spelade de ”Show me Love” med Robyn. Den låten är ju typ sedan slutet på 90-talet. Det var ju roligt för övrigt att de spelade Robyn, som är en svensk artist.

 

Jag hade egentligen ingen lust att kolla i butiker så kollade bara i några stycken innan jag gick till Marks & Spencer för att handla mat. Det är verkligen lustigt att i England kan man köpa allt färdigt. Färdiggrillad lax exempelvis. Det har jag aldrig sett i Sverige. Det är bara ett exempel av många. Det går även att köpa fat i hårdplast som kommer med färdighackade gurkbitar och morotsbitar, som man kan använda som party snacks. Det finns även plats för att ställa ner en skål med färdigförberedd dip-sås. Som ni vet har jag ätit en hel del nudelwok. Då kommer nudlarna färdigkokta och förpackade i en plastpåse. Inte undra på att det är så lätt att laga lyxmiddag här i England. Fast jag vill påtala att jag INTE köpt färdiggrillad lax eller kyckling. Det gör jag själv. När jag kom tillbaka, vid tretiden ungefär så lagade jag middag, surfade och skypade. Vid klockan 17.00 började Tillbaka till Framtiden från typ 1985. Trodde jag hade sett den, men det visade sig vara någon annan av de tre filmerna som jag sett. Den var riktigt bra. När filmen var klar lagade jag lite brunch bestående av stekt potatis, scrambled eggs, hommus och guacemole. Jag hade velat göra egen guacemole, men sedan hittade jag såklart färdig och då ville jag testa det. Det visade sig att varken hommusen eller guacemolen var god som färdiglagad. Efter brunchen blev det mer surfande och chattande. Senare på kvällen försökte jag se Svenska Hollywood-fruar streamat, men det gick inte så bra. Det gick långsammare än vanligt och det hängde sig. Senare på kvällen förstod jag att det berodde att mitt förköpta internet på 3 GB nästan var slut.

 

När det inte gick att se på Svenska Hollywood-fruar gick jag istället igenom alla kvitton och jämförde dem med vad som dragits från mitt bankkonto. Det är inte något jag gör normalt annars, men när man använder visa-kortet utomlands tror jag att det kan vara bra att dubbelkolla att det inte görs några felaktiga debiteringar.

 

Jag kan även konstatera att italienarna som jag bor med gillar att dricka vin. Klockan är typ 23.30 och de har precis öppnat en flaska vin- det är söndagskväll dessutom. Den yngre av de två börjar bli lite högljudd. Jag misstänker att han hade druckit en hel del innan han kom hem, vilket han gjorde typ klockan 23.


Londondagboboken: Lördagen den 19 september 2009

Lördagen var en underbart härlig dag. Det var varmt. Säkert närmare 25 grader. På morgonen tog jag det lugnt och åt frukost och surfade lite. Jag hade planerat att gå på Borough-market, vid London Bridge. Tanken var att jag skulle träffa en bekantskap och gå på marknaden med, men på grund av meningsskiljaktigheter blev det inte så. Det slutade med att jag gick på marknaden själv, och jag älskade verkligen marknaden.

 

 

Bild från Borough Market

 

Till skillnad från från Portobello-marknaden och Camden-marknaden var det här en renodlad matmarknad. Man kunde köpa allt inom mat där, och äta allt man kunde tänka sig. Jag åt en fantastiskt god vegetarisk hamburgare till lunch.

 

Veggie Burgaren

 

Sedan köpte jag färgglad turkish delight och en brownie från stället som den kvinnliga juristen från jobbet rekommenderade. Brownien och delighten sparade jag till kvällen.

 

 

Turkish Delight

 

 

På vägen från marknaden köpte jag även en grön smoothie, som innehöll bland annat spiriluina-pulver. (Jag är osäker på om det stavas spiriluina. Jag har fått för mig att det heter så bara. Namnet på smoothien var i alla fall High Kick. Den skulle ge energi eller något sådant. Efter marknaden åkte jag till Oxford Street och kollade lite i några butiker, men känd mig rätt uttråkad och oinspirerad. Jag gick sedan och handlade mat på Marks & Spencer. På vägen hem köpte jag en Latte på Starbucks i Maia Vale. På kvällen hade jag en underbar Tv-kväll med mig själv. Först kollade jag på två avsnitt av Navy CIS, Sedan på två avsnitt av CSI, den ena var originalet och den andra var CSI: New York. Till tv-kvällen blev det brownies och turkish delight.

 

 

Brownien

 


Londondagboken: Fredagen den 18 september 2009

På jobbet var allt som vanligt. Finns egentligen inget att orda om. På lunchen gick jag själv, eftersom paralegaln hade bett att få sluta tidigare idag. Jag lunchade på Marks & Spencer i deras restaurang. I den restaurangen finns nog världens godaste hamburgare. Den har schweizisk ost och någon spännande svamp. På lunchen gick jag även en snabbis på outletbutiken T.K. Maxx. De har typ allt. Smink, parfym, skor, kläder. Det mesta är dock bara skräp. Sådant som inte blivit sålt.

 

Tydligen bestämde sig hela firman för att gå tidigare idag, så jag fick gå 15.30. Lyxigt! Jag bestämde mig för att gå tillbaka till T.K. Maxx för att kolla lite nogrannare där. Hittade så klart inget. Sedan bestämde jag mig för att jag kanske skulle ta en sväng till favoritbutiken Neu Look på Oxford Street. Väl där hittade jag inget intressant. På vägen till Marks & Spencers flagship store, där jag tänkte handla mat, kollade jag i några skoaffärer, men ”kammade noll”. Finns helt enkelt inga skor som jag vill ha till rimligt pris. Jag skulle säkert hitta några jag gillar inne på Selfridges, men jag är rätt fattig nu, så har inte råd.

 

På kvällen hade jag myskväll med mig själv. Jag kollade på ett avsnitt av Navy CIS och drack resten av vinet som kvar sedan förra helgen. Jag åt även upp nudelwoken som var kvar sedan tidigare i veckan. I övrigt gjorde jag samma sak som jag alltid gör. Pratar med K och familjen på Skype, chattar och surfar.


Londondagboken: Torsdagen den 17 september 2009

Igår kväll var det så kallt så när jag skulle läsa låg jag faktiskt med vantarna på. Det var så skönt att ha vantar på så jag sov med dem hela natten.

 

På morgonen vaknade jag och kände mig lite irriterad över att jag tillåtit att A skulle komma på besök så länge. Jag trivs faktiskt för en gångs skull väldigt bra med att vara själv, så jag vill liksom inte att någon kommer och invaderar på min personliga tid för mig själv.

 

Jag var även irriterad på ett dåligt besked jag fått från jobbet igår kväll. En motpart har gått i konkurs, och vår klient har krav på flera miljoner mot dem.

 

På jobbet var det som vanligt. Köpte min latte på morgonen och jobbade hårt som vanligt. Med vad minns jag som vanligt inte.

 

På lunchen gick jag och paralegaln och åt på Whole Foods. Hon undrade under lunchen varför jag inte hade frågat om Chef 1 och Chef2:s relation. Jag sa att jag redan visste och att jag inte hade vågat ta upp det med henne, för det fall att hon inte visste. Vi skvallrade även lite om juristen vi arbetar med, varför hon inte kommer och äter lunch med oss.

 

Vid klockan 16.00 idag gick vi på After Work, på en pub lite längre upp på gatan. Jag hade haft hiskeligt ont i huvudet under dagen och tagit två mycket starka huvudvärkstabletter, så det var ingen bra kombination med vin. Vi fick även jättegoda spring rolls som snacks. Vid kl 18.15 var det bara jag och Chef1 och Chef 2 kvar, så då gick vi hem. På kvällen blev det bara macka och en Yoghurt. Jag spenderade kvällen framför datorn. Kollade på Lyxfällan via TV3 Play, pratade med J, K och familjen på Skype. Kom i säng rätt sent. Sov med vantarna på i natt igen.


Londondagboken: Onsdagen den 16 September 2009

Mina fina professionella pumps var genomvåta idag med. Med tanke på att det tog typ två dygn för mina kläder att torka lär väl det här ta ännu längre tid. Tur att jag hade med mig ett par andra skor också, som är professionella, men som jag i princip inte använder längre.

 

Idag stämplade jag sista stämpeln på mitt Caffé Nero-kort. Imorgon får jag en gratis latte. Jippie. Det lönar sig att vara trogen kund.

 

På jobbet idag har jag gjort ytterst kvalificerade arbetsuppgifter. Jag har upprättat alla dokument som krävs för att starta ett företag. Uppskattade arbetsuppgiften väldigt mycket.


På kvällen har jag hunnit med att äta lite hemlagad nudelwok, pratat med J på telefon, med syrran, mamma, pappa och K på skype samt chattat och skrivit lite dagbok.

 

Det har även blivit bestämt att min vän A skall komma på besök i oktober. Precis efter att K åkt hem och innan J kommer.

 

Det blir nog ingen läsning ikväll. Det har blivit ganska sena kvällar nu den här veckan.


Londondagboken: Tisdagen den 15 september 2009

Jag har noterat att många affärskvinnor går i jympaskor till jobbet. Nu menar jag inte några snygga sneakers/streetwear som exempelvis Fred Perry producerar, utan riktiga gedigna Nike/Adidasjympaskor. Det är lite av en chock för mig att se det tillsammans med en svart pennkjol och en kavaj, eller med svarta kostymbyxor och en svart kavaj. Det är inte något jag är van vid att se i Sverige. Visst ser jag kvinnor i lite mindre attraktiva gå-till-jobbet-skor, men jag har sällan skådat affärskvinnor i jympaskor. Det kommer ni aldrig att se mig i. Möjligen Fred Perry’s street wear-skor dock – men det är bara i nödfall – om fötterna inte orkar annat.

 

Jag bör dock försöka skaffa andra skor, för det är faktiskt rätt jobbigt att gå den sträckan jag går varje dag -  i högklackat. Helst skulle jag vilja ha ett par lågklackade skor av ballerina-typ eller ett par snygga stövletter. Har dock inte lyckats lokalisera ett enda par av lågklackade skor eller stövletter. Det är helt enkelt omöjligt att hitta det jag vill ha just nu.

 

Jobbet var som vanligt. Är mycket förtjust i att jobba på på firman. Vid klockan 12 började det regna något fasligt. Jag och paralegaln gick tillsammans på lunchen, eftersom det regnade bestämde vi oss för att gå till PizzaHut, där vi åt buffé. Vi passade även på att skvallra lite om den kvinnliga juristen, som jag försökte bjuda med på lunchen, men hon tackade nej och sa att hon hade några viktiga telefonsamtal att ringa. Jag tror dock att hon helt enkelt inte vill socialisera med oss. Trist! Mest för hennes del dock.

 

Efter jobbet gick jag till Superdrugstore för att köpa ny duschkräm, body peeling och body lotion. På vägen hem regnade det oerhört mycket. Mina skor och strumpor blev helt genomblöta. Sedan blev det inte så mycket mer den dagen. Hängde mest framför datorn. Som vanligt fick jag lägga mig med huvudet under täcket på kvällen. Näsan blir för kall om man ligger med huvudet utanför täcket. Det brukar dock lösa sig under natten. När jag vaknar är jag ju inte direkt frusen längre. Kan inte påstå att jag är för varm heller däremot. Har jag förresten nämnt att jag sover i tjocka mysbyxor, långärmad tröja, strumpor och tofflor?

 


Londondagboken: Måndagen den 14 september 2009

Herregud vad jag längtade efter min latte. Vaknade med huvudvärk på morgonen och ett enormt kaffesug. Åt frukost som vanligt- idag med apelsinjuice som extra lyx, sedan begav jag mig iväg för att köpa min så efterlängtade latte. Jag hade nämligen inte druckit något kaffe igår.

 

På vägen till kontoret fick jag syn på Chef 1 och Chef2. Jag kan nu konstatera att Chef 1:s ring matchar Chef 2:s så nu är saken klar och utagerad!

 

Det visade sig vara ytterst trevligt att sällskapa med dem. De frågade båda hur min helg hade varit och när jag berättade att jag hade varit på Camden Market rekommenderade de att jag skulle gå till Borough-Market istället och att det finns en annan marknad som har blommor som jag borde besöka. Tänka sig, Chef 1 pratar med mig. Det måste bero på att han i fredags upptäckte att jag faktiskt är jurist och inte någon stackars juriststudent.

 

Arbetet förflöt lugnt idag. Men tiden gick fort. Vid lunch gick jag och paralegaln till parken. Jag köpte pasta med spenat och pinjenötter till lunch. Samma som jag åt typ de 3 första dagarna i London. Är lite less på den, men paralegaln hade med sig mat så jag ville köpa något som gick lätt att ta med till parken. Idag berättade paralegaln om att hon hade besökt sin syster i systerns nya hus i London. Det var tydligen groteskt stort. Systern är tydligen ortodox judinna, vilket är något paralegaln ogillar har jag förstått. Huset de har köpt ligger i ett ortodoxt judiskt område och är anpassat för judiska traditioner. Exempelvis finns det 3 spisar, två diskmaskiner, 3 diskbänkar med mera. Köket har även ett avtagbart tak som används för vissa andra traditioner och det finns förresten även 2 kök, ett litet som används för en viss tradition.

 

Arbetet förflöt lugnt på eftermiddagen också. Efter jobbet gick jag direkt och handlade lite mer nudelwok. Det går ju rätt snabbt att laga. Efter maten har jag suttit framför datorn och kollat mail, surfat lite, skypat med mamma och pappa samt frusit. Jo, jag sitter med skinnjackan på och en tjock tröja och en bomulls T-shirt under samt tofflor och en varm kopp te. Nu saknas bara vantarna.

 

Får jag någon tid över efter uppdateringen av dagboken och bloggen, så måste jag nog förbereda mitt möte med Chef 1 i morgon och får jag tid över efter det vill jag nog läsa lite och skypa med K. Eller skypa med K är ju förstås en självklarhet. Skulle det mot all förmodan finnas tid över så vill jag kolla lite mer på Once Upon a Time in Mexico, men vet inte om det finns någon tid till det idag faktiskt.

 


Londondagboken: Söndagen den 13 september 2009

Jag vaknade vid halv tio och kände mig utvilad. Jag började dagen med att läsa boken ”This Charming Man”. Jag är nu inne på den tredje karaktärens berättelse. När jag väl orkade upp typ kvart över 10, segade jag mest framför datorn och skrev gårdagens dagbok samt surfade. Det blev inget av med planerna att träffa Mattias, men det gjorde inget. Utanför fönstret hoppade en ekorre runt och några fåglar kvittrade. Det är verkligen ett harmoniskt område att bo i med den stora parken utanför fönstret. Jag fortsatte att hänga framför datorn och passade även på att äta gårdagens middag till lunch och kollade på ”Once Upon a Time in Mexico.” Den verkar faktiskt rätt bra. Efter lunchen var jag tyvärr tvungen att åka och handla. Hade jag haft ett val hade jag stannat hemma, men jag hade ingen mat hemma. Jag orkade inte åka till M&S vid mitt jobb, eftersom jag måste byta linje då, så jag åkte till Oxford Cirkus för att handla på Marks & Spencer där. På vägen till M&S passade jag plikttroget på att titta in på Mango och på Behrska. På Mango spelade de till min stora glädje svenska Lisa Miskovsky. I jakten på skor korsade jag gatan för att gå på de tre skoaffärer som ligger mitt emot Mango, Behrska och M&S. Gud, vad det säljs UGG: s i alla skoaffärer. (En typ av stövlar som jag tror gjordes populära av Kate Moss. Men är ett Australienskt märke har jag listat ut.) De är helt ute i Sverige, men nu när jag ser dem överallt börjar jag bli indoktrinerad och börjar vilja ha dem. Jag skojar inte när jag säger att de säljs i varenda skoaffär.

 

Väl inne på M&S bestämde jag mig för att äta Scones och Yoghurt till middag. Ett beslut som jag bittert ångrade senare på kvällen, när jag började det uttjatade mantrat om att jag skall äta nyttigt!

 

Senare på kvällen jobbade jag lite med en domstolsinlaga till det svenska jobbet och förberedde några frågor till jobbet i London. Skall ha ett möte med någon av juristerna ang. deras verksamhet. Det var inte direkt frivilligt kände jag på mig. De vill gärna att jag ska lära mig deras verksamhetsområden och har avsatt till tid för att jag skall få ställa frågor om dessa verksamhetsområden.

 

I mitt rum är det förresten så vansinnigt kallt och rått så att kläderna jag tvättade för två dagar sedan för två dagar sedan fortfarande inte torkat och jag spenderade kvällen i min nya ”skinn-jacka” när kollade på X-Men 3 – The Last Stand. Jag hade förresten skinnjackan under dagen också när jag var och handlade. Kände mig fin i den.

 


Londondagboken: Lördagen den 12 september 2009

Äntligen lördag, vad härligt. Jag vaknade ganska sent. Vid klockan 10. Jag kände mig fräsch och utvilad. Gick upp och åt frukost och surfade lite på internet. Idag gjorde jag ett nytt försök med att hitta en lämplig outfit, så jag inte skulle behöva skämmas när jag är ute i London. Jag tog på mig ett vitt tajt linne från H&M. De har en modell på linne på H&M som verkligen både ser och känns exklusiv. De flesta andra där brukar känns som typ vilket billigt linne som helst, men inte detta. Har därför köpt ett i svart och ett i vitt. Borde säkra upp min investering med att försöka hitta fler inför framtiden. Tror inte att det är från deras standardkollektion. Till linnet bar jag min nya supertrendiga grå långa cardigan. Alla trendiga Londontjejer har en just nu. Jag har sett hundratals olika modeller ute på stan.

 

 

Dagens outfit. Vänligen bry er inte om skräpet i bakgrunden. Har i princip inga förvaringsmöjligheter där jag bor.

 

Strax efter klockan 11 begav jag mig av till Camden Market, som ligger i Camden Town. Det är verkligen underbart väder. 22 grader och sol. På vägen till undergrounden där jag bor tyckte jag mig se Colin Firth - men surely that cannot be. Det måste nog ha varit någon annan.

 

Marknaden var inte alls särskilt speciell. Tyckte den var ganska trashig. Hade nog kanske möjligen tyckt att det var lite roligt när jag var 13 år typ. Varken Portobello Road eller Camden Market är som de svenska marknaderna. Nu har jag bara en marknad kvar att kolla på och det är Brick Lane Market. Det är någon marknad för unga designers eller något liknande. Vet dock inte om jag orkar. Den är dock bara öppen på söndagar. Jag är ofta ganska lat på söndagar och inte alls särskilt sugen på att hitta på saker då. Vill alltid sitta hemma och mysa då. Jag stannade kanske 20 minuter på marknaden. Jag vågade inte heller äta något från stånden, eftersom det inte verkade så fräscht, men det är säkert bara jag som var paranoid.

 

 

En mycket representativ bild över vad som säljs på Camden Market

 

Thames, vid Camden Market

 

Efter marknaden åkte jag till Oxford Street för lite shopping. Jag började med lunch på en Sushi-restaurang. Sushi-restaurangen är väldigt intressant, eftersom de har plastat in varje sushibit och lagt dem i en kyl. Det innebär att du kan välja hur många sushibitar av vilken sort du vill.

 

 

Sushi-restaurangen

 

Jag finner det mycket intressant att allt alltid skall plastas in. Det gäller inte bara sushibitar utan även bröd och muffins och sådant som man kan köpa på Café. Tanken är nog att folk ska tycka att det är fräscht. Personligen tycker jag att det är ofräscht, eftersom jag inbillar mig att det är gammalt om det är inplastat. Det är det nog också många gånger.

 

Jag konstaterade, precis som jag har gjort nästan varje dag sedan jag kom hit att det är väldigt ovanligt att höra engelska i London. Det är ytterst sällan någon faktiskt pratar engelska här och än mindre perfekt engelska. Svenska hör jag VARJE dag. Jag hör även ganska ofta norska och danska. Det är likadant var jag än går. Det har inte bara att göra med att jag går en hel del på Oxford Street. Jag tycker faktiskt att det är lite trist. När jag var i Cambridge tänkte jag till och med på engelska, men här känner jag mig bara som en svensk turist. Det blir svårt att utveckla sin brittiska accent under sådana omständigheter.

 

Efter lunchen gick jag direkt till butiken Primark, som Josefine hade tipsat mig om. Det var dock ingen butik i min smak. Det var galet mycket folk där. Kläderna hängde lika trångt som på H&M och kläderna såg inte alls så fina och moderna ut. Inte alls som på H&M för att ta ett exempel. Men det var billigt i alla fall.

 

När jag varit på Primark kunde jag inte hålla mig. Jag var bara tvungen att gå in på Neu Look igen. Min kära favoritbutik. Jag var ju inne där igår också och kom därifrån med en svart Trenchcoat, precis en sådan som jag letat efter i flera år. Idag hittade jag till min stora förvåning något jag aldrig i mitt liv trodde att jag skulle köpa. En skinnjacka.

 

Jag har alltid personligen varit emot det. Jag tycker att det är för rockchict. Själv älskar jag ju den söta stilen, med klänning, kjol, volanger, spets, rosetter, rosa och sådant. Den här skinnjackan tilltalade mig dock väldigt starkt och jag kände att jag var, trots mina principer tvungen att testa den. Jag tänkte det skadar ju inte att testa, när den väl är på kommer jag se att den 1. Sitter dåligt 2. Inte passar min stil eller 3. Det går emot mina principer. När den väl var på insåg jag. 1. Den sitter perfekt. 2. Måste jag alltid köra samma look. Den här är ju faktiskt söt, beige (inte så butch med andra ord) 3. Det är ju inte äkta skinn, men den har så enormt bra kvalitet så att det verkligen ser ut och känns som äkta skinn. Dessutom var den så billig så om jag inte vill ha den sen så är det faktiskt ingen fara. Dessutom vill syrran säkert mer än gärna ha den i så fall.

 

 

Så jag köpte den. Trots mina principer att jag aldrig någonsin skall bli sedd i en skinnjacka – om än fejkskinn!

 

Sedan gick jag och handlade mat. Jag köpte färsk kyckling, potatis, gräddfil, ännu mer rött vin och en choklad-efterrätt. Jag menar, varför skall man inte få lyxa bara för att man är själv? Middagen serverades tillsammans med plommontomater om någon undrar. På kvällen hade jag det jättetrevligt. Jag kollade på ett gammalt avsnitt av Navy CIS och senare på kvällen kollade jag på The Break-Up. Jag hade sett filmen tidigare, men jag gillar den. Den avspeglar verkliga relationer så väl. När jag kollade på filmen kom den äldre av mina grannar hem så han kollade på filmen tillsammans med mig. Mycket trevligt. Kom i säng ganska sent. Satt och surfade och chattade som vanligt. Hann naturligtvis med att prata med syrran, mamma, pappa och K på skype.

 

 

Middagen

 

 

Chokladdesserten.

 


Londondagboken: Fredagen den 11 September 2009

Imorse vaknade jag redan klockan 07.00 och var pigg, men jag tänkte att det verkade onödigt att gå upp så tidigt så låg kvar i sängen – och blev som väntat seg. Tur nog hjälpte morgonlatten.

 

På morgonen fick jag syn på ett papper som bekräftade mina aningar om att Chef 1 och Chef 2 är ett par. Det stod nämligen båda deras namn på ett kontobesked för en betalning som gjorts och skannats. Det låg i skannerfoldern där mina skannade dokument också hamnar. På kontobeskedet stod det bara en adress och det var inte företagets adress. Så det ser jag som ett bevis på att de bor ihop.

 

Jag minns inte riktigt vad jag gjorde under arbetsdagen, men jag vet att jag hade lite datorproblem i alla fall. Skulle försöka få igång en cd-skiva med ett seminarium på. Jag har blivit ombedd att om jag får någon tid över lyssna på seminariet och sammanfatta vad seminariet handlar om.

 

Lunchen åt jag tillsammans med paralegaln. Vi köpte en smörgås och åt ute i parken. Verkligen en trevlig park. På lunchen skvallrades det lite, till min stora glädje. Paralegaln ville veta hur jag upplevde det på firman. Hon blir lite irriterad på att det är så detaljstyrt här. Hon berättade även att hon tycker att jag gör ett mycket bra jobb och att de andra tycker det också, eftersom de ger mig så många komplicerade arbetsuppgifter. Jag blev jätteglad när jag hörde det. Hon berättade även att det här var det första jobbet för juristen som vi arbetar för. Vi pratade även om att jag var lite chockad över att det jobbades så hårt på byrån. Vågade inte ta upp min upptäckt om att våra ”chefer” förmodligen är ett homosexuellt par.

 

Efter lunchen jobbade jag vidare. På eftermiddagen fick jag e-post från Chef 1 om att de vill träffa mig utanför arbetet, som någon form av välkomstgrej. Det låter jättekul. Särskilt som jag inte har på något sätt socialiserat eller knappt ens pratat med någon annan än paralegaln. Det kommer bli jätteroligt hoppas jag.

 

I övrigt vill jag i anslutning till detta passa på att påtala att jag verkligen inte har något problem med deras potentiella relation, men när man inte får veta något om en annan person, då måste man ju liksom spekulera.

 

När det var dags att gå fick jag för första gången ”Bye, Have a Nice Weekend” från Chef2. Jag blev lite chockerad eftersom han inte ens tittat på mig de andra dagarna. Jag antar att det kanske har att göra med att han tycker att jag gör ett bra jobb.

 

Direkt efter jobbet pallrade jag mig till Oxford Street. Efter fotot tänkte jag kolla upp var Primark låg. Josefin hade rekommenderat mig att gå dit. På vägen dit fick jag syn på min favoritaffär Neu Look (New Look). Väl inne i butiken fick jag syn på en svart trench coat, exakt en sådan som jag letat efter i 3 år. Det var sista kvar och det var exakt min storlek. Gissa om jag köpte den!

 

 

Trench Coaten från Neu Look. Den har ett skärp, men det syns inte på bilden.

 

Jag provade även världens sötaste klänning, men jag bestämde mig för att inte köpa den, eftersom jag på morgonen hade läst att legendariska Anna Wintour från Vouge ogillade att kvinnor bär löst hängande klänningar. Det får dem nämligen att se gravida ut, så då vågade jag såklart inte köpa klänningen.

 

När jag shoppat klart bestämde jag mig för att handla på en annan Marks & Spencer på Oxford Street. Det finns typ 3 st stora M & S på Oxford Street och alla har en Food Hall. Jag hade egentligen kommit för att handla bröd, men allt mörkt bröd (inte jättemörkt – inte som i Sverige) var gammalt. Allt vitt bröd var färskt, men jag äter ju inte direkt vitt bröd, så det blev inget bröd inhandlat. Däremot tänkte jag köpa lite efterrätt. Jag brukar inte direkt äta så mycket efterrätt och det var väl också anledningen till att det inte blev någon inköpt. Istället blev det en liten flaska rött vin inköpt och brieost.

 

På kvällen när jag kom hem lagade jag lite av den fantastiska nudelwoken. Den kommer i färdigkokta nudlar, en påse med färska grönsaker och en påse med sås. Det blir så gudomligt gott. Som på riktig restaurang och så lätt. Det tar typ 3 minuter. Senare på kvällen åt jag osten och drack vinet. Underbart och lite syndigt!  Brukar inte dricka vin ensam, men det var riktigt härligt att få njuta av sin ensamhet. Men jag tror att osten var lite dålig. Kanske hade den legat för varmt. Tyckte att den luktade lite konstigt och smakade lite konstigt så slängde den när jag ätit halva. Till osten och vinet såg jag på ett gammalt avsnitt av Navy CIS som jag redan sett. Senare på kvällen chattade jag på msn, skypade med mamma, pappa och syrran samt med K. Jag såg även klart på lyxfällan, vilket tog evigheters evighet. Internet var väldigt långsamt igår. Jag hann även med att skriva en massa facebook meddelanden och duscha. Någon läsning blev det dock inte tyvärr.


Londondagboken: Torsdagen den 10 september 2009

Som vanligt minns jag inte riktigt vad jag har gjort på jobbet, men jag har arbetat med dokument på datorn. Ändrat , skrivit nya mm. Roligt helt enkelt. Jag har även upptäckt att jag har en oerhört analytisk sida och jag tycker om att analysera data.

 

Annars har dagen varit som vanligt. Började med att köpa en latte på Nero. Idag hade Chef 2 köpt med croissanter till alla. Jättestora croissanter. Orkade inte ens äta hela. Det var ju väldigt snällt av honom. Det förgyllde dagen lite. Chef 1 himself är fortfarande hemma för matförgiftning, som han ådrog sig på semestern. Apropå det. Jag har starkt inbillat mig att Chef 1 och Chef 2 är ett romantiskt par. Jag har nått denna slutsats genom följande analys.

 

Första dagen var jag tidig till jobbet så gick runt lite i området – då såg jag Chef 1 och Chef 2 tillsammans på väg till kontoret. Jag kände igen dem från bilderna på hemsidan. Tyckte det var underligt att de kom tillsammans till jobbet.

 

Ett annat faktum är att Chef 2 har jobbat på firman i många år. Han har en homosexuell röst och en lite feminin aura. Chef 1 å andra sidan har ju inte ens tittat på mig så det är svårt att avgöra, men han skriker ju inte manlighet direkt han heller.

 

Sen åkte de ju på semester tillsammans. Verkade som att det bara var de två, men det vet jag de facto inte. Chef 2 har ju dock en ring på fingret. Jag har inte varit tillräckligt nära Chef 1 för att se om han har en ring han också eller om den i så fall till och med är matchande.

 

Sedan hörde jag ett telefonsamtal mellan Chef 1 och Chef 2 idag där jag hörde att Chef 2 frågade om Chef 1 kollade någonting på hans laptop och igår skulle han ta med post eller nåt till Chef 1. Jag fantiserar om att de bor ihop. Sedan hände något annat märkligt på lunchen. Chef 2 ringde Chef 1 som ligger sjuk hemma i matförgiftning (rätt allvarlig sådan med feber och sånt) om de skulle gå ut och luncha tillsammans. Är inte det lite co-dependent?

 

När jag hade kommit till den slutsatsen kände jag mig som världens bästa detektiv och såg genast en karriär framför mig som endera analytiker av någon viktig information eller som någon form av utredare någonstans.

 

Ikväll ska jag annars uppdatera bloggen, prata med K, redan pratat med mamma och pappa och lagat nudelwok- my best yet, och hoppas innerligt på att få se lyxfällan streamat. Jag är så glad att Charlie och Mattias är tillbaka. Jag tyckte de andra två var så extremt dåliga. Orkade inte ens titta när de ledde programmet.

 

I övrigt har jag konstaterat att mitt hår inte alls gillar att tvättas i klorat vatten. Det blir sprött och trassligt och tappar all glans. Hur gör egentligen London-tjejer med snyggt hår? Kan någon berätta det för mig?


Londondagboken: Onsdagen den 9 September 2009

Idag är det ett häftigt datum 090909.

 

Imorse var jag jättetrött. Jag sover typ 9 timmar om natten nu när jag är här, men i natt fick jag väl lite mindre än det, så jag var så galet seg imorse. Kom inte ifrån lägenheten förrän 9.10. Jag hann i alla fall med att köpa min morgonlatte. Som vanligt minns jag knappt vad jag gjort på jobbet. Jag höll på med en massa dokument och gjorde ändringar i alla fall. Så mycket minns jag. Tog en sen lunch idag. Gick och lunchade vid 13.30 på Whole Foods på High Street Kensington, dit jag går typ varje dag. Idag bestämde jag mig för att testa libanesiskt. Jag älskar ju den libanesiska restaurangen vid mitt kontor i Stockholm, men det här var långt ifrån samma klass. Kommer inte att äta där igen. Tyvärr!


Innan jag åkte hem idag handlade jag lite och gick på Boots och köpte mitt favorit-torrschampoo.

 

 

Nu på kvällen har jag hunnit med att laga lite vegetarisk nudelwok. Det var lätt och smidigt. Nudlarna var redan kokta, såsen kom i särskild förpackning och det var bara att välja vilka grönsaker man skulle ha – även det färdigförpackat. Jag har även hunnit prata med syrran på Skype samt jobbat lite för mitt svenska jobb.

 

På kvällen städar jag bland lite dokument på jobbdatorn (har ingen egen laptop, så använder jobbets laptop, på så sätt kan jag hålla koll på vad som händer i mina ärenden under min tjänstledighet), pratar med K på Skype, börjar kolla på Once Upon a Time in Mexico och fortsätter att läsa ”This Charming Man”.

 

Jag finner det faktiskt oerhört intressant att jag inte klättrar på väggarna av ensamhet. Jag som inte varit själv under så lång tid som 12 timmar de senaste 3 åren. Ja, det är HELT sant. Tror typ att jag varit själv kanske max 9 timmar de senaste 3 åren. Jag njuter faktiskt av ensamheten.


Londondagboken Tisdagen den 8 september 2009

Dagen började väl i princip samma som igår och alla andra dagar. Jag vaknade i och för sig lite tidigare idag av grav kissnödighet och gick därför upp cirka en kvart tidigare än vanligt. Jag åt samma frukost som igår och hann till och med diska disken. Sedan gick jag sedvanligt vid klockan 9.00 till tunnelbanan. Det måste dock ha varit extra gynnsamma förhållanden idag med tunnelbanan, eftersom jag var vid stationen redan vid 09.25. Gick som vanligt och köpte min latte. Fick ett klippkort igår- 10:e latten gratis. Idag fick jag en stor latte till priset av en mediumstor. De hade tydligen slut på muggar. Shyst nog fick jag en full stor kopp. Det är så roligt för nu har den kvinnliga juristen som jag jobbar med börjat köpa kaffe på samma ställe, men hon köper sitt på lunchen. Jag undrar om hon lunchar själv varje dag, som jag gör? Jag undrar om hon tycker att det är fel att socialisera med mig och hennes paralegal, för att vi i hennes ögon inte är jurister, eller om hon tycker att det är en jobbig språkbarriär? Jag tycker i och för sig inte att det är en så stor språkbarriär mellan mig och henne.

 

Idag kom konstigt nog inteChef 1 och Chef 2 in, trodde de skulle vara tillbaka idag. Jag har som vanligt arbetat stenhårt hela dagen. Jag har bland annat fyllt i någon elektronisk blankett som skulle fyllas i och skickas någonstans. Jag har haft en bra dag. Emellertid kände jag mig nödgad att jobba övertid för klockan 16.20 kom Chef 2 in på kontoret. Tydligen hade Chefen 1 fått en allvarlig matförgiftning på semestern. Klockan 18 kom jag från jobbet och gick rakt hem. Tog bara ut lite pengar så jag har till morgonlatten imorgon.

 

Förresten tog jag en rätt snabb lunch idag. Åt sushi. Sedan gick jag in på H&M och hittade en snygg pennkjol. Jag behöver ju fler sådana. Det var ju inte samma superkvalitet som på mina Filippa K-kjolar, men man behöver ju inte alltid köpa dyrt. Dessvärre satt egentligen den mindre storleken bättre på mig, men tyckte den blev för kort. Den större var lite vidare, men den kändes lite längre i alla fall. Vet inte om jag gjorde rätt eller fel där. Funderar lite smått på att sy in den, men vet inte om det är värt när den är så billig. Köpte även strumpor, eftersom jag fick 20 % rabatt på H & M om jag köpte en vara till. Kändes prisvärt. Särskilt som strumpor alltid går åt.

 

 

Pennkjolen från H & M



Strumporna från H & M

 

På kvällen hemma åt jag färdigmat från Marks & Spencer, som gick ut idag. Jag har en färdigmat kvar, som jag tror går ut imorgon, men den kan vara lika äcklig som en annan som jag försökte äta i lördags tror jag, så jag får nog köpa riktig mat för säkerhets skull.

 

På kvällen har jag hunnit prata med mamma och pappa och K typ i 40 minuter. Sen har jag surfat lite på Aftonbladet, Expressen, lite på Facebook. Besvarat lite jobbmail och ÄNTLIGEN kollat klart på Good Will Hunting. Inte så mycket att orda om filmen egentligen. Glad att den är slut nu och att den slutade rätt så lyckligt. Borde nog lägga mig och läsa. Sen borde jag förbereda några frågor inför mitt påtvingade möte med någon av juristerna. Chef 2 håller på och tjatar om det, vilket ärligt talat irriterar mig. Mest irriterar det mig för att jag inte har några frågor. Jag tycker att allt är ganska solklart egentligen, men har en känsla av att han inte vill höra just det svaret från mig. SUCK! Jag ska nog lägga mig och läsa snart istället.


 


Londondagboken Måndagen den 7 september 2009

Klockan ringde först 07:40 och sen 07:45. Var jättetrött trots att jag gick och lade mig rätt tidigt igår. Tror att jag somnade vid typ 22.30 eller så. Vid 08:00 kände jag mig lite piggare och tvingade mig själv att gå upp. Jag köpte frukost igår och det var jag glad för, eftersom jag kände mig väldigt hungrig i morse. Det blev macka och mjölk med flingor. Klockan 9.00 lämnade jag som vanligt lägenheten för att gå till jobbet. Som tur är har jag nära till jobbet. Det är bara några stationer bort. Jag byter från Baker Loo Line till Circle Line i Paddington och kliver av sedan vid High Street Kensington.

 

Jag brukar vara framme ungefär vid 9.30. Sedan går jag till Café Nero som ligger precis utanför stationen och köper en latte. Det är dagens enda kaffe, eftersom de varken har kaffe- eller tekultur på jobbet. De tar verkligen inga pauser överhuvudtaget. Själv är jag ju van vid att gå till köket ett flertal gånger om dagen för att ta kaffe eller te eller något annat drickbart. Jag är även van vid skämt och lättsam stämning. Det verkar oerhört sällsynt på byrån. På jobbet gick det bra. Chef 1 och Chef 2 var borta även idag.

 

På kvällen åt jag laxen som var kvar och pratade på Skype med mamma, pappa, J och K. Jag hann även med att se lite på Good Will Hunting (fjärde dagen och filmen är inte ens särskilt lång. Det säger lite om hur lite jag gillar drama.) Slutligen läste jag lite i min fantastiska bok ”This Charming Man".

 

Framsidan på boken This Charming Man av Marian Keys.

 

Jag hade gärna länkat till någon hemsida som beskriver boken, men eftersom jag bara har läst halva än så vill jag inte läsa OM boken.

 

 


Londondagboken Söndagen den 6 September 2009

Idag vakande jag 9.40. Trots att jag gick och lade mig tidigt igår. Men det var så skönt och varmt i sängen så jag ville liksom inte vakna. Jag måste dock erkänna att jag hade lite drömmar/mardrömmar om det nya jobbet. Det var rätt stressigt i fredags och jag drömde lite grann om att det fortsatte att vara så stressigt. Det är väl egentligen ingen mardröm, men det var ju ingen trevlig dröm heller.

 

Jag låg kvar i sängen till klockan 11 innan jag gick upp. Hade egentligen ingen lust att gå upp, utan låg och läste boken som jag fick i födelsedagspresent av K – This Charming Man av Mariane Keyes. Det är en jättebra bok.

 

Tanken var att jag skulle gå till Camden Market idag, i Camden Town, men jag kände att jag inte hade någon lust. Istället kollade jag upp var min favorit Debenhams låg. Kollade även upp John Lewis. Det visade sig att de båda låg på Oxford Street och att jag hade missat halva Oxford Street. Jag bestämde mig därför att gå på Oxford Street idag igen. På Oxford Street lunchade jag även. Tog en mediumstor Latte på Starbucks (om det var storlek medium vill jag INTE veta hur stor Large var.) Jag åt även en traditionell toast – inplastad som de alltid är. I toasten var det ägg och majonäs. Jag har ätit en liknande tidigare, så jag borde ha avhållit mig- de är inte särskilt goda. Sen hände en lustig och obehaglig händelse nån liten unge kom in och frågade nåt som jag inte förstod och tryckte en karta eller nåt över min macka. Tur så hade jag ätit upp nästan hela. Blev lite oroad och undrade om det var någon form av ficktjuvsförsök, men allt var kvar. Jag blev i alla fall irriterad på ungen pch ryckte bort den där kartan från min macka, så om det var någon form av ficktjuvsförsök så misslyckades det i alla fall. Men det var lite obehagligt. Särskilt när man sitter inne på ett Café. Även om jag nu satt nära fönstret. Och nej, jag åt inte upp mackan. Äckligt!

 

Efter min lunch utforskade jag gatan vidare. John Lewis, Debenham och Selfridges låg brevid varandra. Wohoo! Debenhams var fantastiskt. De hade den största och mest fantastiska underklädesavdelning jag någonsin sett. Jag hittade en- jag tror man kallar det bustier - i vitt perfekt till bröllopet eller till en axelbandslös klänning och tänk att den fanns i min storlek. 30F (eller 65F). Sådana storlekar finns typ inte ens i Sverige. I alla fall inte under 700 kr. Denna kostade 40 £ (typ 400 kr), men jag fick 10 % rabatt för den var lite smutsig. Jag köpte även två par jättesöta tofflor. Ett par svarta med manchestertyg och ett par beiga med blommor på. På John Lewis hittade jag inga spännande underkläder idag. Man måste liksom passa på när man är i ett land med fina underkläder i rätt storlek till billigt pris.

 

Från Debenhams. Perfekt till bröllopet.

 

Tofflor från Debenhams.

 

Tofflor från Debenhams.

 

Jag gick inte in i Selfridges idag. När jag passerade där hade jag fortfarande en latte i handen och jag tror inte att det vore så uppskattat att ta med latten in där (fancy place). Jag hittade däremot ett annat ”varuhus” i stil med John Lewis, Debenhams och Selfridges. Jag minns dock inte vad det hette. Men de hade bland annat en brudklänningsavdelning. Idag var alltså officiellt första gången jag tittade på brudklänningar. Alla brudklänningar i butiken kostade över 1000 £, alltså över 10 000 kr. De flesta kostade betydligt mer än 1000 £. Ingen kändes direkt perfekt heller. Inte för att jag skulle köpa ändå. Det skulle ju bli väldigt svårt att frakta hem.

På vägen tillbaka gick jag in på skoaffären Aldo. Istället för skor hittade jag ett par snygga billiga solglasögon. Jag har ju mycket sällan turen att hitta några solglasögon. Nu har jag ju mina fina från Dior, men det är bra att ha billiga också. Mina andra billiga gick ju sönder i Cambridge i somras.

 

 

Sedan gick jag och storhandlade på Marks & Spencer. Typ 4 liter vatten, potatis, lax, bröd, motsvarigheten till Philadelphia-ost, olja, te och plommontomater.

 

På kvällen lagade jag maten. Brandlarmet gick igång. Det visade sig även att den blonda grannen är väldigt gemytlig och frågade flera gånger om han skulle köpa vin till mig när han skulle gå och handla. Jag har även kollat några minuter på tv, men konstaterade att vi inte har några roliga kanaler.

 

Jag har som vanligt skypat med K och mamma och pappa samt chattat lite på msn.

 

Annars har jag fortsatt och kolla på Good Will Hunting. Kollade typ 20 minuter till, har väl typ 1/3 kvar av filmen. Gah! Jag gillar verkligen inte dramafilmer. Började även kolla på Första avsnittet av 8:e säsongen av Charmed. Har sett det förr så var inte så jätteintresserad. Har därför typ halva avsnittet kvar. Jag har även druckit lite te för att värma mig.

 

Nu har jag precis duschat och skall nog efter att ha e-postat lite påminnelser till vår konsult (på det svenska jobbet) gå och lägga mig och läsa den spännande boken igen. Nu när jag inte fryser efter duschen.



Londondagboken Lördagen den 5 september 2009

När jag gick upp i morse träffade jag grannen i det rum jag trodde stod tomt. Det var en Italiensk kille. Han hade ljusbrunt hår och blå ögon. Han är förmodligen typ 35 år gammal och äger en italiensk restaurang i London.

 

Idag började jag dagen med att gå på Portobello Market. Marknaden ligger faktiskt väldigt nära mig. Bara några stationer bort. Jag bor vid Maida Vale och stationen där marknaden är heter Notting Hill Gate. (Notting Hill som filmen med Hugh Grant- Way cool). Jag hade fått höra att marknaden på Portobello Road är lite ”tantig”- på så sätt att det är mycket antikviteter och sånt. Jag är benägen att hålla med. Jag var där i en timme. Marknaden är väldigt stor. Säkert minst en kilometer lång, men jag fann den rätt ointressant och gick därför snabbt förbi det mesta. Jag hann dock med en latte på favoriten Nero. De hade lite maträtter man kunde köpa på marknaden, men det var inget som lockade direkt. Det fanns många Crepes eller vad det heter med chokladsås. Det verkade svårt att äta det när man står upp, så det verkade lite jobbigt att göra det med en latte i handen.

 

När jag ledsnat på marknaden bestämde jag mig för att jag ville åka till Oxford Street och Regent Street igen. När jag var där i somras var jag inte särskilt imponerad, men tänkte att jag kunde ge det en ny chans. Jag hade dessvärre ingen aning om var Oxford Street låg, men jag tittade på tunnelbanekartan och chansade på Oxford Circus. Det visade sig vara helt rätt. Det visade sig under dagen att det var en mycket bra idé att åka till Oxford Street. Det fanns massor av spännande butiker och gatan var minst dubbelt så lång som jag mindes den. Jag hade de senaste dagarna helt snöat in på att hitta en grå Cardigan som räcker ner till låren. Det verkar trendigt nu. Jag hade velat ha en sedan jag såg en sådan på Marks & Spencer. Det visade sig dock att den på M & S var stickig och inget att ha. Jag hade även spanat in en på GAP under fredagens mini-shoppingrunda. Ville dock ha den i grått och det fanns inte på GAP i High Street Kensington. Den fanns dock i grått på GAP till min stora förtjusning. Provade den med stora förhoppningar. Dessvärre satt den hemskt på mig. Jag gick vidare till flera andra butiker och kollade och provade lite olika kläder. Jag höll även utkik efter stövletter eller stövlar. Till sist hittade jag på Topshop en ljusgrå lång cardigan som passade min fantasi. Den var dock lite ljusare grå än jag hade fantiserat om, men den satt helt perfekt och kvaliteten var jättebra. Inget vanligt knit wear, den var uppblandad med något mer exklusivt material, minns dock inte på rak arm vilket. Några skor hittade jag dock inte.

 

Jag hittade dock min favoritrestaurang i London på Lower Regent Street – Gaucho. Dit skall jag ta med K när han kommer. Han kommer fullkomligt att älska det.

 

På vägen hem handlade jag lite mat på Marks & Spencers Food hall. Handlade färdigmat, plommon och vatten. Det går liksom inte att dricka vattnet i London, så man måste köpa vatten på flaska.

 

På kvällen träffade jag den andra killen som har ”spökat” under veckan. Han var också italienare. Han var ännu äldre än den andra killen. Kanske närmare 50 år.  Han berättade att de kände varandra sedan tidigare och hade bott i lägenheten i 6 månader.

 

På kvällen pratade jag med K på skype och med mamma, pappa och syrran. Jag kollade även på ett streamat avsnitt av Lyxfällan. Det tog evigheter, eftersom internet är rätt långsamt. Senare på kvällen fortsatte jag att kolla på filmen Good Will Hunting. Jag har väl kollat på halva nu ungefär. Jag är verkligen inte mycket för drama.

 

Gick och la mig vid 22.30. Läste inget, eftersom jag som vanligt frös för mycket för att ha händerna utanför täcket.

 

Topshop-fyndet:


Tidigare inlägg Nyare inlägg