Londondagboken: Tisdagen den 15 september 2009

Jag har noterat att många affärskvinnor går i jympaskor till jobbet. Nu menar jag inte några snygga sneakers/streetwear som exempelvis Fred Perry producerar, utan riktiga gedigna Nike/Adidasjympaskor. Det är lite av en chock för mig att se det tillsammans med en svart pennkjol och en kavaj, eller med svarta kostymbyxor och en svart kavaj. Det är inte något jag är van vid att se i Sverige. Visst ser jag kvinnor i lite mindre attraktiva gå-till-jobbet-skor, men jag har sällan skådat affärskvinnor i jympaskor. Det kommer ni aldrig att se mig i. Möjligen Fred Perry’s street wear-skor dock – men det är bara i nödfall – om fötterna inte orkar annat.

 

Jag bör dock försöka skaffa andra skor, för det är faktiskt rätt jobbigt att gå den sträckan jag går varje dag -  i högklackat. Helst skulle jag vilja ha ett par lågklackade skor av ballerina-typ eller ett par snygga stövletter. Har dock inte lyckats lokalisera ett enda par av lågklackade skor eller stövletter. Det är helt enkelt omöjligt att hitta det jag vill ha just nu.

 

Jobbet var som vanligt. Är mycket förtjust i att jobba på på firman. Vid klockan 12 började det regna något fasligt. Jag och paralegaln gick tillsammans på lunchen, eftersom det regnade bestämde vi oss för att gå till PizzaHut, där vi åt buffé. Vi passade även på att skvallra lite om den kvinnliga juristen, som jag försökte bjuda med på lunchen, men hon tackade nej och sa att hon hade några viktiga telefonsamtal att ringa. Jag tror dock att hon helt enkelt inte vill socialisera med oss. Trist! Mest för hennes del dock.

 

Efter jobbet gick jag till Superdrugstore för att köpa ny duschkräm, body peeling och body lotion. På vägen hem regnade det oerhört mycket. Mina skor och strumpor blev helt genomblöta. Sedan blev det inte så mycket mer den dagen. Hängde mest framför datorn. Som vanligt fick jag lägga mig med huvudet under täcket på kvällen. Näsan blir för kall om man ligger med huvudet utanför täcket. Det brukar dock lösa sig under natten. När jag vaknar är jag ju inte direkt frusen längre. Kan inte påstå att jag är för varm heller däremot. Har jag förresten nämnt att jag sover i tjocka mysbyxor, långärmad tröja, strumpor och tofflor?

 


Londondagboken: Måndagen den 14 september 2009

Herregud vad jag längtade efter min latte. Vaknade med huvudvärk på morgonen och ett enormt kaffesug. Åt frukost som vanligt- idag med apelsinjuice som extra lyx, sedan begav jag mig iväg för att köpa min så efterlängtade latte. Jag hade nämligen inte druckit något kaffe igår.

 

På vägen till kontoret fick jag syn på Chef 1 och Chef2. Jag kan nu konstatera att Chef 1:s ring matchar Chef 2:s så nu är saken klar och utagerad!

 

Det visade sig vara ytterst trevligt att sällskapa med dem. De frågade båda hur min helg hade varit och när jag berättade att jag hade varit på Camden Market rekommenderade de att jag skulle gå till Borough-Market istället och att det finns en annan marknad som har blommor som jag borde besöka. Tänka sig, Chef 1 pratar med mig. Det måste bero på att han i fredags upptäckte att jag faktiskt är jurist och inte någon stackars juriststudent.

 

Arbetet förflöt lugnt idag. Men tiden gick fort. Vid lunch gick jag och paralegaln till parken. Jag köpte pasta med spenat och pinjenötter till lunch. Samma som jag åt typ de 3 första dagarna i London. Är lite less på den, men paralegaln hade med sig mat så jag ville köpa något som gick lätt att ta med till parken. Idag berättade paralegaln om att hon hade besökt sin syster i systerns nya hus i London. Det var tydligen groteskt stort. Systern är tydligen ortodox judinna, vilket är något paralegaln ogillar har jag förstått. Huset de har köpt ligger i ett ortodoxt judiskt område och är anpassat för judiska traditioner. Exempelvis finns det 3 spisar, två diskmaskiner, 3 diskbänkar med mera. Köket har även ett avtagbart tak som används för vissa andra traditioner och det finns förresten även 2 kök, ett litet som används för en viss tradition.

 

Arbetet förflöt lugnt på eftermiddagen också. Efter jobbet gick jag direkt och handlade lite mer nudelwok. Det går ju rätt snabbt att laga. Efter maten har jag suttit framför datorn och kollat mail, surfat lite, skypat med mamma och pappa samt frusit. Jo, jag sitter med skinnjackan på och en tjock tröja och en bomulls T-shirt under samt tofflor och en varm kopp te. Nu saknas bara vantarna.

 

Får jag någon tid över efter uppdateringen av dagboken och bloggen, så måste jag nog förbereda mitt möte med Chef 1 i morgon och får jag tid över efter det vill jag nog läsa lite och skypa med K. Eller skypa med K är ju förstås en självklarhet. Skulle det mot all förmodan finnas tid över så vill jag kolla lite mer på Once Upon a Time in Mexico, men vet inte om det finns någon tid till det idag faktiskt.

 


Londondagboken: Söndagen den 13 september 2009

Jag vaknade vid halv tio och kände mig utvilad. Jag började dagen med att läsa boken ”This Charming Man”. Jag är nu inne på den tredje karaktärens berättelse. När jag väl orkade upp typ kvart över 10, segade jag mest framför datorn och skrev gårdagens dagbok samt surfade. Det blev inget av med planerna att träffa Mattias, men det gjorde inget. Utanför fönstret hoppade en ekorre runt och några fåglar kvittrade. Det är verkligen ett harmoniskt område att bo i med den stora parken utanför fönstret. Jag fortsatte att hänga framför datorn och passade även på att äta gårdagens middag till lunch och kollade på ”Once Upon a Time in Mexico.” Den verkar faktiskt rätt bra. Efter lunchen var jag tyvärr tvungen att åka och handla. Hade jag haft ett val hade jag stannat hemma, men jag hade ingen mat hemma. Jag orkade inte åka till M&S vid mitt jobb, eftersom jag måste byta linje då, så jag åkte till Oxford Cirkus för att handla på Marks & Spencer där. På vägen till M&S passade jag plikttroget på att titta in på Mango och på Behrska. På Mango spelade de till min stora glädje svenska Lisa Miskovsky. I jakten på skor korsade jag gatan för att gå på de tre skoaffärer som ligger mitt emot Mango, Behrska och M&S. Gud, vad det säljs UGG: s i alla skoaffärer. (En typ av stövlar som jag tror gjordes populära av Kate Moss. Men är ett Australienskt märke har jag listat ut.) De är helt ute i Sverige, men nu när jag ser dem överallt börjar jag bli indoktrinerad och börjar vilja ha dem. Jag skojar inte när jag säger att de säljs i varenda skoaffär.

 

Väl inne på M&S bestämde jag mig för att äta Scones och Yoghurt till middag. Ett beslut som jag bittert ångrade senare på kvällen, när jag började det uttjatade mantrat om att jag skall äta nyttigt!

 

Senare på kvällen jobbade jag lite med en domstolsinlaga till det svenska jobbet och förberedde några frågor till jobbet i London. Skall ha ett möte med någon av juristerna ang. deras verksamhet. Det var inte direkt frivilligt kände jag på mig. De vill gärna att jag ska lära mig deras verksamhetsområden och har avsatt till tid för att jag skall få ställa frågor om dessa verksamhetsområden.

 

I mitt rum är det förresten så vansinnigt kallt och rått så att kläderna jag tvättade för två dagar sedan för två dagar sedan fortfarande inte torkat och jag spenderade kvällen i min nya ”skinn-jacka” när kollade på X-Men 3 – The Last Stand. Jag hade förresten skinnjackan under dagen också när jag var och handlade. Kände mig fin i den.

 


Londondagboken: Lördagen den 12 september 2009

Äntligen lördag, vad härligt. Jag vaknade ganska sent. Vid klockan 10. Jag kände mig fräsch och utvilad. Gick upp och åt frukost och surfade lite på internet. Idag gjorde jag ett nytt försök med att hitta en lämplig outfit, så jag inte skulle behöva skämmas när jag är ute i London. Jag tog på mig ett vitt tajt linne från H&M. De har en modell på linne på H&M som verkligen både ser och känns exklusiv. De flesta andra där brukar känns som typ vilket billigt linne som helst, men inte detta. Har därför köpt ett i svart och ett i vitt. Borde säkra upp min investering med att försöka hitta fler inför framtiden. Tror inte att det är från deras standardkollektion. Till linnet bar jag min nya supertrendiga grå långa cardigan. Alla trendiga Londontjejer har en just nu. Jag har sett hundratals olika modeller ute på stan.

 

 

Dagens outfit. Vänligen bry er inte om skräpet i bakgrunden. Har i princip inga förvaringsmöjligheter där jag bor.

 

Strax efter klockan 11 begav jag mig av till Camden Market, som ligger i Camden Town. Det är verkligen underbart väder. 22 grader och sol. På vägen till undergrounden där jag bor tyckte jag mig se Colin Firth - men surely that cannot be. Det måste nog ha varit någon annan.

 

Marknaden var inte alls särskilt speciell. Tyckte den var ganska trashig. Hade nog kanske möjligen tyckt att det var lite roligt när jag var 13 år typ. Varken Portobello Road eller Camden Market är som de svenska marknaderna. Nu har jag bara en marknad kvar att kolla på och det är Brick Lane Market. Det är någon marknad för unga designers eller något liknande. Vet dock inte om jag orkar. Den är dock bara öppen på söndagar. Jag är ofta ganska lat på söndagar och inte alls särskilt sugen på att hitta på saker då. Vill alltid sitta hemma och mysa då. Jag stannade kanske 20 minuter på marknaden. Jag vågade inte heller äta något från stånden, eftersom det inte verkade så fräscht, men det är säkert bara jag som var paranoid.

 

 

En mycket representativ bild över vad som säljs på Camden Market

 

Thames, vid Camden Market

 

Efter marknaden åkte jag till Oxford Street för lite shopping. Jag började med lunch på en Sushi-restaurang. Sushi-restaurangen är väldigt intressant, eftersom de har plastat in varje sushibit och lagt dem i en kyl. Det innebär att du kan välja hur många sushibitar av vilken sort du vill.

 

 

Sushi-restaurangen

 

Jag finner det mycket intressant att allt alltid skall plastas in. Det gäller inte bara sushibitar utan även bröd och muffins och sådant som man kan köpa på Café. Tanken är nog att folk ska tycka att det är fräscht. Personligen tycker jag att det är ofräscht, eftersom jag inbillar mig att det är gammalt om det är inplastat. Det är det nog också många gånger.

 

Jag konstaterade, precis som jag har gjort nästan varje dag sedan jag kom hit att det är väldigt ovanligt att höra engelska i London. Det är ytterst sällan någon faktiskt pratar engelska här och än mindre perfekt engelska. Svenska hör jag VARJE dag. Jag hör även ganska ofta norska och danska. Det är likadant var jag än går. Det har inte bara att göra med att jag går en hel del på Oxford Street. Jag tycker faktiskt att det är lite trist. När jag var i Cambridge tänkte jag till och med på engelska, men här känner jag mig bara som en svensk turist. Det blir svårt att utveckla sin brittiska accent under sådana omständigheter.

 

Efter lunchen gick jag direkt till butiken Primark, som Josefine hade tipsat mig om. Det var dock ingen butik i min smak. Det var galet mycket folk där. Kläderna hängde lika trångt som på H&M och kläderna såg inte alls så fina och moderna ut. Inte alls som på H&M för att ta ett exempel. Men det var billigt i alla fall.

 

När jag varit på Primark kunde jag inte hålla mig. Jag var bara tvungen att gå in på Neu Look igen. Min kära favoritbutik. Jag var ju inne där igår också och kom därifrån med en svart Trenchcoat, precis en sådan som jag letat efter i flera år. Idag hittade jag till min stora förvåning något jag aldrig i mitt liv trodde att jag skulle köpa. En skinnjacka.

 

Jag har alltid personligen varit emot det. Jag tycker att det är för rockchict. Själv älskar jag ju den söta stilen, med klänning, kjol, volanger, spets, rosetter, rosa och sådant. Den här skinnjackan tilltalade mig dock väldigt starkt och jag kände att jag var, trots mina principer tvungen att testa den. Jag tänkte det skadar ju inte att testa, när den väl är på kommer jag se att den 1. Sitter dåligt 2. Inte passar min stil eller 3. Det går emot mina principer. När den väl var på insåg jag. 1. Den sitter perfekt. 2. Måste jag alltid köra samma look. Den här är ju faktiskt söt, beige (inte så butch med andra ord) 3. Det är ju inte äkta skinn, men den har så enormt bra kvalitet så att det verkligen ser ut och känns som äkta skinn. Dessutom var den så billig så om jag inte vill ha den sen så är det faktiskt ingen fara. Dessutom vill syrran säkert mer än gärna ha den i så fall.

 

 

Så jag köpte den. Trots mina principer att jag aldrig någonsin skall bli sedd i en skinnjacka – om än fejkskinn!

 

Sedan gick jag och handlade mat. Jag köpte färsk kyckling, potatis, gräddfil, ännu mer rött vin och en choklad-efterrätt. Jag menar, varför skall man inte få lyxa bara för att man är själv? Middagen serverades tillsammans med plommontomater om någon undrar. På kvällen hade jag det jättetrevligt. Jag kollade på ett gammalt avsnitt av Navy CIS och senare på kvällen kollade jag på The Break-Up. Jag hade sett filmen tidigare, men jag gillar den. Den avspeglar verkliga relationer så väl. När jag kollade på filmen kom den äldre av mina grannar hem så han kollade på filmen tillsammans med mig. Mycket trevligt. Kom i säng ganska sent. Satt och surfade och chattade som vanligt. Hann naturligtvis med att prata med syrran, mamma, pappa och K på skype.

 

 

Middagen

 

 

Chokladdesserten.

 


Tips på riktigt bra Strumpbyxor

Jag kan varmt rekommendera Marks & Spencers Ladder Resist Strumpbyxor. Går det ett hål på dem så kan man fortsätta att använda dem, eftersom hålet inte maskar sig och sträcker sig över hela strumpbyxan. Fantastisk uppfinning. Inte är de särskilt dyra heller.



Londondagboken: Fredagen den 11 September 2009

Imorse vaknade jag redan klockan 07.00 och var pigg, men jag tänkte att det verkade onödigt att gå upp så tidigt så låg kvar i sängen – och blev som väntat seg. Tur nog hjälpte morgonlatten.

 

På morgonen fick jag syn på ett papper som bekräftade mina aningar om att Chef 1 och Chef 2 är ett par. Det stod nämligen båda deras namn på ett kontobesked för en betalning som gjorts och skannats. Det låg i skannerfoldern där mina skannade dokument också hamnar. På kontobeskedet stod det bara en adress och det var inte företagets adress. Så det ser jag som ett bevis på att de bor ihop.

 

Jag minns inte riktigt vad jag gjorde under arbetsdagen, men jag vet att jag hade lite datorproblem i alla fall. Skulle försöka få igång en cd-skiva med ett seminarium på. Jag har blivit ombedd att om jag får någon tid över lyssna på seminariet och sammanfatta vad seminariet handlar om.

 

Lunchen åt jag tillsammans med paralegaln. Vi köpte en smörgås och åt ute i parken. Verkligen en trevlig park. På lunchen skvallrades det lite, till min stora glädje. Paralegaln ville veta hur jag upplevde det på firman. Hon blir lite irriterad på att det är så detaljstyrt här. Hon berättade även att hon tycker att jag gör ett mycket bra jobb och att de andra tycker det också, eftersom de ger mig så många komplicerade arbetsuppgifter. Jag blev jätteglad när jag hörde det. Hon berättade även att det här var det första jobbet för juristen som vi arbetar för. Vi pratade även om att jag var lite chockad över att det jobbades så hårt på byrån. Vågade inte ta upp min upptäckt om att våra ”chefer” förmodligen är ett homosexuellt par.

 

Efter lunchen jobbade jag vidare. På eftermiddagen fick jag e-post från Chef 1 om att de vill träffa mig utanför arbetet, som någon form av välkomstgrej. Det låter jättekul. Särskilt som jag inte har på något sätt socialiserat eller knappt ens pratat med någon annan än paralegaln. Det kommer bli jätteroligt hoppas jag.

 

I övrigt vill jag i anslutning till detta passa på att påtala att jag verkligen inte har något problem med deras potentiella relation, men när man inte får veta något om en annan person, då måste man ju liksom spekulera.

 

När det var dags att gå fick jag för första gången ”Bye, Have a Nice Weekend” från Chef2. Jag blev lite chockerad eftersom han inte ens tittat på mig de andra dagarna. Jag antar att det kanske har att göra med att han tycker att jag gör ett bra jobb.

 

Direkt efter jobbet pallrade jag mig till Oxford Street. Efter fotot tänkte jag kolla upp var Primark låg. Josefin hade rekommenderat mig att gå dit. På vägen dit fick jag syn på min favoritaffär Neu Look (New Look). Väl inne i butiken fick jag syn på en svart trench coat, exakt en sådan som jag letat efter i 3 år. Det var sista kvar och det var exakt min storlek. Gissa om jag köpte den!

 

 

Trench Coaten från Neu Look. Den har ett skärp, men det syns inte på bilden.

 

Jag provade även världens sötaste klänning, men jag bestämde mig för att inte köpa den, eftersom jag på morgonen hade läst att legendariska Anna Wintour från Vouge ogillade att kvinnor bär löst hängande klänningar. Det får dem nämligen att se gravida ut, så då vågade jag såklart inte köpa klänningen.

 

När jag shoppat klart bestämde jag mig för att handla på en annan Marks & Spencer på Oxford Street. Det finns typ 3 st stora M & S på Oxford Street och alla har en Food Hall. Jag hade egentligen kommit för att handla bröd, men allt mörkt bröd (inte jättemörkt – inte som i Sverige) var gammalt. Allt vitt bröd var färskt, men jag äter ju inte direkt vitt bröd, så det blev inget bröd inhandlat. Däremot tänkte jag köpa lite efterrätt. Jag brukar inte direkt äta så mycket efterrätt och det var väl också anledningen till att det inte blev någon inköpt. Istället blev det en liten flaska rött vin inköpt och brieost.

 

På kvällen när jag kom hem lagade jag lite av den fantastiska nudelwoken. Den kommer i färdigkokta nudlar, en påse med färska grönsaker och en påse med sås. Det blir så gudomligt gott. Som på riktig restaurang och så lätt. Det tar typ 3 minuter. Senare på kvällen åt jag osten och drack vinet. Underbart och lite syndigt!  Brukar inte dricka vin ensam, men det var riktigt härligt att få njuta av sin ensamhet. Men jag tror att osten var lite dålig. Kanske hade den legat för varmt. Tyckte att den luktade lite konstigt och smakade lite konstigt så slängde den när jag ätit halva. Till osten och vinet såg jag på ett gammalt avsnitt av Navy CIS som jag redan sett. Senare på kvällen chattade jag på msn, skypade med mamma, pappa och syrran samt med K. Jag såg även klart på lyxfällan, vilket tog evigheters evighet. Internet var väldigt långsamt igår. Jag hann även med att skriva en massa facebook meddelanden och duscha. Någon läsning blev det dock inte tyvärr.


Londondagboken: Torsdagen den 10 september 2009

Som vanligt minns jag inte riktigt vad jag har gjort på jobbet, men jag har arbetat med dokument på datorn. Ändrat , skrivit nya mm. Roligt helt enkelt. Jag har även upptäckt att jag har en oerhört analytisk sida och jag tycker om att analysera data.

 

Annars har dagen varit som vanligt. Började med att köpa en latte på Nero. Idag hade Chef 2 köpt med croissanter till alla. Jättestora croissanter. Orkade inte ens äta hela. Det var ju väldigt snällt av honom. Det förgyllde dagen lite. Chef 1 himself är fortfarande hemma för matförgiftning, som han ådrog sig på semestern. Apropå det. Jag har starkt inbillat mig att Chef 1 och Chef 2 är ett romantiskt par. Jag har nått denna slutsats genom följande analys.

 

Första dagen var jag tidig till jobbet så gick runt lite i området – då såg jag Chef 1 och Chef 2 tillsammans på väg till kontoret. Jag kände igen dem från bilderna på hemsidan. Tyckte det var underligt att de kom tillsammans till jobbet.

 

Ett annat faktum är att Chef 2 har jobbat på firman i många år. Han har en homosexuell röst och en lite feminin aura. Chef 1 å andra sidan har ju inte ens tittat på mig så det är svårt att avgöra, men han skriker ju inte manlighet direkt han heller.

 

Sen åkte de ju på semester tillsammans. Verkade som att det bara var de två, men det vet jag de facto inte. Chef 2 har ju dock en ring på fingret. Jag har inte varit tillräckligt nära Chef 1 för att se om han har en ring han också eller om den i så fall till och med är matchande.

 

Sedan hörde jag ett telefonsamtal mellan Chef 1 och Chef 2 idag där jag hörde att Chef 2 frågade om Chef 1 kollade någonting på hans laptop och igår skulle han ta med post eller nåt till Chef 1. Jag fantiserar om att de bor ihop. Sedan hände något annat märkligt på lunchen. Chef 2 ringde Chef 1 som ligger sjuk hemma i matförgiftning (rätt allvarlig sådan med feber och sånt) om de skulle gå ut och luncha tillsammans. Är inte det lite co-dependent?

 

När jag hade kommit till den slutsatsen kände jag mig som världens bästa detektiv och såg genast en karriär framför mig som endera analytiker av någon viktig information eller som någon form av utredare någonstans.

 

Ikväll ska jag annars uppdatera bloggen, prata med K, redan pratat med mamma och pappa och lagat nudelwok- my best yet, och hoppas innerligt på att få se lyxfällan streamat. Jag är så glad att Charlie och Mattias är tillbaka. Jag tyckte de andra två var så extremt dåliga. Orkade inte ens titta när de ledde programmet.

 

I övrigt har jag konstaterat att mitt hår inte alls gillar att tvättas i klorat vatten. Det blir sprött och trassligt och tappar all glans. Hur gör egentligen London-tjejer med snyggt hår? Kan någon berätta det för mig?


Londondagboken: Onsdagen den 9 September 2009

Idag är det ett häftigt datum 090909.

 

Imorse var jag jättetrött. Jag sover typ 9 timmar om natten nu när jag är här, men i natt fick jag väl lite mindre än det, så jag var så galet seg imorse. Kom inte ifrån lägenheten förrän 9.10. Jag hann i alla fall med att köpa min morgonlatte. Som vanligt minns jag knappt vad jag gjort på jobbet. Jag höll på med en massa dokument och gjorde ändringar i alla fall. Så mycket minns jag. Tog en sen lunch idag. Gick och lunchade vid 13.30 på Whole Foods på High Street Kensington, dit jag går typ varje dag. Idag bestämde jag mig för att testa libanesiskt. Jag älskar ju den libanesiska restaurangen vid mitt kontor i Stockholm, men det här var långt ifrån samma klass. Kommer inte att äta där igen. Tyvärr!


Innan jag åkte hem idag handlade jag lite och gick på Boots och köpte mitt favorit-torrschampoo.

 

 

Nu på kvällen har jag hunnit med att laga lite vegetarisk nudelwok. Det var lätt och smidigt. Nudlarna var redan kokta, såsen kom i särskild förpackning och det var bara att välja vilka grönsaker man skulle ha – även det färdigförpackat. Jag har även hunnit prata med syrran på Skype samt jobbat lite för mitt svenska jobb.

 

På kvällen städar jag bland lite dokument på jobbdatorn (har ingen egen laptop, så använder jobbets laptop, på så sätt kan jag hålla koll på vad som händer i mina ärenden under min tjänstledighet), pratar med K på Skype, börjar kolla på Once Upon a Time in Mexico och fortsätter att läsa ”This Charming Man”.

 

Jag finner det faktiskt oerhört intressant att jag inte klättrar på väggarna av ensamhet. Jag som inte varit själv under så lång tid som 12 timmar de senaste 3 åren. Ja, det är HELT sant. Tror typ att jag varit själv kanske max 9 timmar de senaste 3 åren. Jag njuter faktiskt av ensamheten.


Uppdatering

Vänligen notera att bloggen uppdaterats söndagen den 6 september 2009.

Londondagboken Tisdagen den 8 september 2009

Dagen började väl i princip samma som igår och alla andra dagar. Jag vaknade i och för sig lite tidigare idag av grav kissnödighet och gick därför upp cirka en kvart tidigare än vanligt. Jag åt samma frukost som igår och hann till och med diska disken. Sedan gick jag sedvanligt vid klockan 9.00 till tunnelbanan. Det måste dock ha varit extra gynnsamma förhållanden idag med tunnelbanan, eftersom jag var vid stationen redan vid 09.25. Gick som vanligt och köpte min latte. Fick ett klippkort igår- 10:e latten gratis. Idag fick jag en stor latte till priset av en mediumstor. De hade tydligen slut på muggar. Shyst nog fick jag en full stor kopp. Det är så roligt för nu har den kvinnliga juristen som jag jobbar med börjat köpa kaffe på samma ställe, men hon köper sitt på lunchen. Jag undrar om hon lunchar själv varje dag, som jag gör? Jag undrar om hon tycker att det är fel att socialisera med mig och hennes paralegal, för att vi i hennes ögon inte är jurister, eller om hon tycker att det är en jobbig språkbarriär? Jag tycker i och för sig inte att det är en så stor språkbarriär mellan mig och henne.

 

Idag kom konstigt nog inteChef 1 och Chef 2 in, trodde de skulle vara tillbaka idag. Jag har som vanligt arbetat stenhårt hela dagen. Jag har bland annat fyllt i någon elektronisk blankett som skulle fyllas i och skickas någonstans. Jag har haft en bra dag. Emellertid kände jag mig nödgad att jobba övertid för klockan 16.20 kom Chef 2 in på kontoret. Tydligen hade Chefen 1 fått en allvarlig matförgiftning på semestern. Klockan 18 kom jag från jobbet och gick rakt hem. Tog bara ut lite pengar så jag har till morgonlatten imorgon.

 

Förresten tog jag en rätt snabb lunch idag. Åt sushi. Sedan gick jag in på H&M och hittade en snygg pennkjol. Jag behöver ju fler sådana. Det var ju inte samma superkvalitet som på mina Filippa K-kjolar, men man behöver ju inte alltid köpa dyrt. Dessvärre satt egentligen den mindre storleken bättre på mig, men tyckte den blev för kort. Den större var lite vidare, men den kändes lite längre i alla fall. Vet inte om jag gjorde rätt eller fel där. Funderar lite smått på att sy in den, men vet inte om det är värt när den är så billig. Köpte även strumpor, eftersom jag fick 20 % rabatt på H & M om jag köpte en vara till. Kändes prisvärt. Särskilt som strumpor alltid går åt.

 

 

Pennkjolen från H & M



Strumporna från H & M

 

På kvällen hemma åt jag färdigmat från Marks & Spencer, som gick ut idag. Jag har en färdigmat kvar, som jag tror går ut imorgon, men den kan vara lika äcklig som en annan som jag försökte äta i lördags tror jag, så jag får nog köpa riktig mat för säkerhets skull.

 

På kvällen har jag hunnit prata med mamma och pappa och K typ i 40 minuter. Sen har jag surfat lite på Aftonbladet, Expressen, lite på Facebook. Besvarat lite jobbmail och ÄNTLIGEN kollat klart på Good Will Hunting. Inte så mycket att orda om filmen egentligen. Glad att den är slut nu och att den slutade rätt så lyckligt. Borde nog lägga mig och läsa. Sen borde jag förbereda några frågor inför mitt påtvingade möte med någon av juristerna. Chef 2 håller på och tjatar om det, vilket ärligt talat irriterar mig. Mest irriterar det mig för att jag inte har några frågor. Jag tycker att allt är ganska solklart egentligen, men har en känsla av att han inte vill höra just det svaret från mig. SUCK! Jag ska nog lägga mig och läsa snart istället.


 


Londondagboken Måndagen den 7 september 2009

Klockan ringde först 07:40 och sen 07:45. Var jättetrött trots att jag gick och lade mig rätt tidigt igår. Tror att jag somnade vid typ 22.30 eller så. Vid 08:00 kände jag mig lite piggare och tvingade mig själv att gå upp. Jag köpte frukost igår och det var jag glad för, eftersom jag kände mig väldigt hungrig i morse. Det blev macka och mjölk med flingor. Klockan 9.00 lämnade jag som vanligt lägenheten för att gå till jobbet. Som tur är har jag nära till jobbet. Det är bara några stationer bort. Jag byter från Baker Loo Line till Circle Line i Paddington och kliver av sedan vid High Street Kensington.

 

Jag brukar vara framme ungefär vid 9.30. Sedan går jag till Café Nero som ligger precis utanför stationen och köper en latte. Det är dagens enda kaffe, eftersom de varken har kaffe- eller tekultur på jobbet. De tar verkligen inga pauser överhuvudtaget. Själv är jag ju van vid att gå till köket ett flertal gånger om dagen för att ta kaffe eller te eller något annat drickbart. Jag är även van vid skämt och lättsam stämning. Det verkar oerhört sällsynt på byrån. På jobbet gick det bra. Chef 1 och Chef 2 var borta även idag.

 

På kvällen åt jag laxen som var kvar och pratade på Skype med mamma, pappa, J och K. Jag hann även med att se lite på Good Will Hunting (fjärde dagen och filmen är inte ens särskilt lång. Det säger lite om hur lite jag gillar drama.) Slutligen läste jag lite i min fantastiska bok ”This Charming Man".

 

Framsidan på boken This Charming Man av Marian Keys.

 

Jag hade gärna länkat till någon hemsida som beskriver boken, men eftersom jag bara har läst halva än så vill jag inte läsa OM boken.

 

 


Londondagboken Söndagen den 6 September 2009

Idag vakande jag 9.40. Trots att jag gick och lade mig tidigt igår. Men det var så skönt och varmt i sängen så jag ville liksom inte vakna. Jag måste dock erkänna att jag hade lite drömmar/mardrömmar om det nya jobbet. Det var rätt stressigt i fredags och jag drömde lite grann om att det fortsatte att vara så stressigt. Det är väl egentligen ingen mardröm, men det var ju ingen trevlig dröm heller.

 

Jag låg kvar i sängen till klockan 11 innan jag gick upp. Hade egentligen ingen lust att gå upp, utan låg och läste boken som jag fick i födelsedagspresent av K – This Charming Man av Mariane Keyes. Det är en jättebra bok.

 

Tanken var att jag skulle gå till Camden Market idag, i Camden Town, men jag kände att jag inte hade någon lust. Istället kollade jag upp var min favorit Debenhams låg. Kollade även upp John Lewis. Det visade sig att de båda låg på Oxford Street och att jag hade missat halva Oxford Street. Jag bestämde mig därför att gå på Oxford Street idag igen. På Oxford Street lunchade jag även. Tog en mediumstor Latte på Starbucks (om det var storlek medium vill jag INTE veta hur stor Large var.) Jag åt även en traditionell toast – inplastad som de alltid är. I toasten var det ägg och majonäs. Jag har ätit en liknande tidigare, så jag borde ha avhållit mig- de är inte särskilt goda. Sen hände en lustig och obehaglig händelse nån liten unge kom in och frågade nåt som jag inte förstod och tryckte en karta eller nåt över min macka. Tur så hade jag ätit upp nästan hela. Blev lite oroad och undrade om det var någon form av ficktjuvsförsök, men allt var kvar. Jag blev i alla fall irriterad på ungen pch ryckte bort den där kartan från min macka, så om det var någon form av ficktjuvsförsök så misslyckades det i alla fall. Men det var lite obehagligt. Särskilt när man sitter inne på ett Café. Även om jag nu satt nära fönstret. Och nej, jag åt inte upp mackan. Äckligt!

 

Efter min lunch utforskade jag gatan vidare. John Lewis, Debenham och Selfridges låg brevid varandra. Wohoo! Debenhams var fantastiskt. De hade den största och mest fantastiska underklädesavdelning jag någonsin sett. Jag hittade en- jag tror man kallar det bustier - i vitt perfekt till bröllopet eller till en axelbandslös klänning och tänk att den fanns i min storlek. 30F (eller 65F). Sådana storlekar finns typ inte ens i Sverige. I alla fall inte under 700 kr. Denna kostade 40 £ (typ 400 kr), men jag fick 10 % rabatt för den var lite smutsig. Jag köpte även två par jättesöta tofflor. Ett par svarta med manchestertyg och ett par beiga med blommor på. På John Lewis hittade jag inga spännande underkläder idag. Man måste liksom passa på när man är i ett land med fina underkläder i rätt storlek till billigt pris.

 

Från Debenhams. Perfekt till bröllopet.

 

Tofflor från Debenhams.

 

Tofflor från Debenhams.

 

Jag gick inte in i Selfridges idag. När jag passerade där hade jag fortfarande en latte i handen och jag tror inte att det vore så uppskattat att ta med latten in där (fancy place). Jag hittade däremot ett annat ”varuhus” i stil med John Lewis, Debenhams och Selfridges. Jag minns dock inte vad det hette. Men de hade bland annat en brudklänningsavdelning. Idag var alltså officiellt första gången jag tittade på brudklänningar. Alla brudklänningar i butiken kostade över 1000 £, alltså över 10 000 kr. De flesta kostade betydligt mer än 1000 £. Ingen kändes direkt perfekt heller. Inte för att jag skulle köpa ändå. Det skulle ju bli väldigt svårt att frakta hem.

På vägen tillbaka gick jag in på skoaffären Aldo. Istället för skor hittade jag ett par snygga billiga solglasögon. Jag har ju mycket sällan turen att hitta några solglasögon. Nu har jag ju mina fina från Dior, men det är bra att ha billiga också. Mina andra billiga gick ju sönder i Cambridge i somras.

 

 

Sedan gick jag och storhandlade på Marks & Spencer. Typ 4 liter vatten, potatis, lax, bröd, motsvarigheten till Philadelphia-ost, olja, te och plommontomater.

 

På kvällen lagade jag maten. Brandlarmet gick igång. Det visade sig även att den blonda grannen är väldigt gemytlig och frågade flera gånger om han skulle köpa vin till mig när han skulle gå och handla. Jag har även kollat några minuter på tv, men konstaterade att vi inte har några roliga kanaler.

 

Jag har som vanligt skypat med K och mamma och pappa samt chattat lite på msn.

 

Annars har jag fortsatt och kolla på Good Will Hunting. Kollade typ 20 minuter till, har väl typ 1/3 kvar av filmen. Gah! Jag gillar verkligen inte dramafilmer. Började även kolla på Första avsnittet av 8:e säsongen av Charmed. Har sett det förr så var inte så jätteintresserad. Har därför typ halva avsnittet kvar. Jag har även druckit lite te för att värma mig.

 

Nu har jag precis duschat och skall nog efter att ha e-postat lite påminnelser till vår konsult (på det svenska jobbet) gå och lägga mig och läsa den spännande boken igen. Nu när jag inte fryser efter duschen.



Londondagboken Lördagen den 5 september 2009

När jag gick upp i morse träffade jag grannen i det rum jag trodde stod tomt. Det var en Italiensk kille. Han hade ljusbrunt hår och blå ögon. Han är förmodligen typ 35 år gammal och äger en italiensk restaurang i London.

 

Idag började jag dagen med att gå på Portobello Market. Marknaden ligger faktiskt väldigt nära mig. Bara några stationer bort. Jag bor vid Maida Vale och stationen där marknaden är heter Notting Hill Gate. (Notting Hill som filmen med Hugh Grant- Way cool). Jag hade fått höra att marknaden på Portobello Road är lite ”tantig”- på så sätt att det är mycket antikviteter och sånt. Jag är benägen att hålla med. Jag var där i en timme. Marknaden är väldigt stor. Säkert minst en kilometer lång, men jag fann den rätt ointressant och gick därför snabbt förbi det mesta. Jag hann dock med en latte på favoriten Nero. De hade lite maträtter man kunde köpa på marknaden, men det var inget som lockade direkt. Det fanns många Crepes eller vad det heter med chokladsås. Det verkade svårt att äta det när man står upp, så det verkade lite jobbigt att göra det med en latte i handen.

 

När jag ledsnat på marknaden bestämde jag mig för att jag ville åka till Oxford Street och Regent Street igen. När jag var där i somras var jag inte särskilt imponerad, men tänkte att jag kunde ge det en ny chans. Jag hade dessvärre ingen aning om var Oxford Street låg, men jag tittade på tunnelbanekartan och chansade på Oxford Circus. Det visade sig vara helt rätt. Det visade sig under dagen att det var en mycket bra idé att åka till Oxford Street. Det fanns massor av spännande butiker och gatan var minst dubbelt så lång som jag mindes den. Jag hade de senaste dagarna helt snöat in på att hitta en grå Cardigan som räcker ner till låren. Det verkar trendigt nu. Jag hade velat ha en sedan jag såg en sådan på Marks & Spencer. Det visade sig dock att den på M & S var stickig och inget att ha. Jag hade även spanat in en på GAP under fredagens mini-shoppingrunda. Ville dock ha den i grått och det fanns inte på GAP i High Street Kensington. Den fanns dock i grått på GAP till min stora förtjusning. Provade den med stora förhoppningar. Dessvärre satt den hemskt på mig. Jag gick vidare till flera andra butiker och kollade och provade lite olika kläder. Jag höll även utkik efter stövletter eller stövlar. Till sist hittade jag på Topshop en ljusgrå lång cardigan som passade min fantasi. Den var dock lite ljusare grå än jag hade fantiserat om, men den satt helt perfekt och kvaliteten var jättebra. Inget vanligt knit wear, den var uppblandad med något mer exklusivt material, minns dock inte på rak arm vilket. Några skor hittade jag dock inte.

 

Jag hittade dock min favoritrestaurang i London på Lower Regent Street – Gaucho. Dit skall jag ta med K när han kommer. Han kommer fullkomligt att älska det.

 

På vägen hem handlade jag lite mat på Marks & Spencers Food hall. Handlade färdigmat, plommon och vatten. Det går liksom inte att dricka vattnet i London, så man måste köpa vatten på flaska.

 

På kvällen träffade jag den andra killen som har ”spökat” under veckan. Han var också italienare. Han var ännu äldre än den andra killen. Kanske närmare 50 år.  Han berättade att de kände varandra sedan tidigare och hade bott i lägenheten i 6 månader.

 

På kvällen pratade jag med K på skype och med mamma, pappa och syrran. Jag kollade även på ett streamat avsnitt av Lyxfällan. Det tog evigheter, eftersom internet är rätt långsamt. Senare på kvällen fortsatte jag att kolla på filmen Good Will Hunting. Jag har väl kollat på halva nu ungefär. Jag är verkligen inte mycket för drama.

 

Gick och la mig vid 22.30. Läste inget, eftersom jag som vanligt frös för mycket för att ha händerna utanför täcket.

 

Topshop-fyndet:


Fler av Londons sevärdheter



Big Ben



Houses of Parliament

Londondagboken: Onsdag den 2 september till fredagen den 4 september 2009

Eftersom det nu gått två veckor sedan jag kom till London och jag ännu inte har skrivit dagbok för dessa dagar har jag fattat beslutet att försöka sammanställa dessa gemensamt.

Jag har under dessa dagar noterat att på firman är det all work and no play. Chef 1 tittar inte ens på mig eller pratar med mig. Det sker inget som helst privatsurfande eller onödiga besök till toalett eller köket. Alla är väldigt artiga per e-post. Inga konversationer sker utanför e-post. På torsdagen fick jag chans att skriva mitt första juridiska dokument. Det kändes jätteroligt. På torsdagen och fredagen skulle Chef1 och Chef2 åka på semester. Jag inbillade mig att det skulle lätta upp stämningen lite. Så var dock inte fallet. På fredagen fick jag i alla fall chans att luncha med paralegaln som jobbar med den juristen som jag jobbar med. Hon verkar vara trevlig. Annars hände inte så mycket. Jag träffade ingen av mina grannar under dessa dagar.


Fniss

Roar mig med att läsa igenom några av mina mer kritiska inlägg.

Det känns lite lätt pinsamt att läsa igenom gamla inlägg, men jag ville kolla lite om det kommer dyka upp något jag kommer att skämmas ihjäl över. Det är nämligen så att sedan jag fick tillbaka bloggen kan jag inte radera gamla inlägg, så jag får helt enkelt leva med pinsamma inlägg.

Dåligt minne eller vad?

Jag kollar igenom lite gamla inlägg som jag skrivit och blir förfärad över hur mycket jag inte minns och vad jag inte minns.

Jag minns för exempelvis inte samtal med människor, men jag minns fester och jag minns shopping. Vad säger det om mig egentligen?


Londondagboken: Tisdagen den 1 september 2009

Vaknade på morgonen och kände att jag hade fasligt ont i halsen. Men jag hade inget val idag är första dagen på jobbet på byrån. Jag är tvungen att gå. Jag kom till High Street Kensington lite tidigt, lite för tidigt till och med, men det gav mig tid att promenera lite längs High Street Kensington. Lite längre ner på gatan hittade jag en butik som sålde elektronik. Det var riktigt tur, för det visade sig nämligen att laptop-sladden av någon lustig anledning inte gick in i min universalladdare, så jag var tvungen att köpa en ny. Blev verkligen lycklig när jag hittade butiken och kände mig faktiskt ganska duktig också. När sladden var köpt begav jag mig till kontoret, men var för tidig, så promenerade återigen gatan ner. Jag mötte då två nyckelpersoner på firman. Jag kände igen dem från bilderna på hemsidan. Jag hoppades att de inte skulle minnas mig när jag skulle gå in på kontoret typ tio minuter eller en kvart senare. När jag väl kom till kontoret fick jag träffa Chef 2 (som jag kallar honom). Jag blev sedan snabbt presenterad för de andra. Den kvinnliga juristen som jag skall jobba med hade dock semester. Det som händer sedan är att jag får sitta i ett mötesrum med Chef 2, där han förklarar lite om jobbet och vad jag förväntas göra med mera. Mötet tar cirka en kvart. Därefter för jag lära mig hur man skall göra med inkommande post. Inkommande post är nämligen mitt ansvar från och med nu. De hanterar inkommande post ytterst seriöst. Varenda inkommande dokument och dess kuvert, utom reklam, skall nämligen datumstämplas och skannas. Såvida det inte är ett officiellt dokument förstås. Då skall det absolut inte datumstämplas. Sedan måste man alltid ta beslutet om vissa dokument skall skannas tillsammans eller var för sig. Den svåra biten kommer till namngivningen av dokumenten. Det skall nämligen ske enligt en viss mall, men för att veta vad dokumenten skall namnges till måste man förstå vilken typ av dokument det är man har i handen. Detta är således mer komplext än vad det låter. När man skannat och namngivit dokumenten skall man e-posta namnen på dokumenten till hela firman.  Detta sker enligt en särskild e-postmall. När detta är gjort får man invänta besked om man skall ändra namn på dokumenten. I så fall får man tillbaka en rödmarkerad ändring i e-postsvaret och besked om hur dokumentet skall distribueras. Då är det bara att ändra i dokumentet och sedans skicka tillbaka en bekräftelse på att det är ändrat och att dokumentet är distribuerat. Det var väl mer eller mindre det som hände första dagen på jobbet. Jag var helt slut när dagen var slut.

 

Jag gjorde under dagen några intressanta iakttagelser. Det förs i princip INGA samtal alls. Vill man säga något får man e-posta. Detta beror främst på att man delar rum. Det sker inget som helst privatsurfande eller onödiga toabesök. Jag vågade inte ens gå på toa, förrän det var lunch. Inga som helst kaffe/teraster och inget tumrullande. Här arbetas det stenhårt – på ett sätt som jag är helt ovan vid. Det är inte heller några gemensamma luncher. Jag gick själv och lunchade. Jag noterade emellertid att Chef 1 och Chef 2 gick  tillsammans.

 

På kvällen åt jag en färdigrätt från Marks & Spencer. Pasta med spenat och pinjenötter och kollade på Bride Wars. Gillade filmen. Särskilt roligt var det att se alla fina bröllopsklänningar. Jag träffade ingen av mina mystiska grannar. De verkar inte vara hemma så mycket.


Två av Londons sevärdheter i bilder



London Bridge



London Eye


Jag tog bilderna när jag var i London i somras.

Efter igen....

Jag är som vanligt seg med uppdateringarna.

Idag har jag skrivit två A4-sidor om gårdagen, men jag har ännu inte lyckats plita ner dagboksanteckningar för vad jag har gjort idag. Än mindre var jag gjorde tisdagen den 1 september, som egentligen skulle ha publicerats redan igår. Jag har helt enkelt för mycket för mig. :(

Jag tänkte i alla fall att jag skulle lägga upp en bild på mig från i somras när jag åkte Underground.

Som ni kan se är tunnelbanorna annorlunda än i Sverige. De är liksom runda inuti och sätena är längs med sidorna.


Ursäkta....

Nu är första dagboksinlägget upplagt.

Jag ber om ursäkt för att det inte kom ut uppdelat i stycken. Jag tror att det beror på att jag kopierat in det från Word. Om någon har ett förslag på lösning på hur jag kan undvika det så kom gärna med förslag. I mitt dokument när jag skapar inlägget ser du ju i alla fall bra ut.

Jag skall även försöka få med lite fler bilder. Jag tog inga bilder första dagen.

Jag har inte orkat skriva dagboksinläggen än för tisdag till fredag, så ska försöka knåpa ihop tisdagens imorgon. Idag har jag i alla fall skrivit två inlägg. Det som är publicerat och dagens.

Londondagboken: Måndagen den 31 Augusti 2009 - Avresa till London

Dagen för avresa till London. Jag gick upp 03.30 på morgonen. K gick också upp solidariskt med mig. Han hade nämligen lovat att följa med mig till Arlanda Express som skulle gå klockan 05.20. Flyget skulle avgå 07.55.

Jag var framme 9.35 brittisk tid. Det var inga problem att hämta väskan och så. Sedan var det bara att bege sig till tunnelbanan för att köpa månadskort på undergrounden. Det var extremt dyrt. Kostade mig 2 000 kr. Inget mot SL-kortet i Stockholm med andra ord.

Efter mycket slit kom jag till stället där jag skulle hämta nyckeln. När jag väl kom dit vid klockan 11 fick jag beskedet att ingen skulle komma förrän klockan 12, så fick tyvärr vänta. Servicen på stället var rätt dålig. Killen som jobbade var dålig på engelska och inte alls särskilt service minded.  Det var en bank holiday, så de hade inte alls öppet den dagen. Man fick betala 20 £ för att få nyckeln den dagen. Sedan började den jobbiga biten visade det sig – att byta linje innebär att man byter våningsplan. I Londons underground finns det inte rulltrappa på så många ställen. Höll på att slita ihjäl mig.

När jag väl kom till lägenheten visade det sig att lägenheten var i lite bättre skick än vad jag hade fått höra. Hade väntat mig ett råtthål i princip. Jag hade fått veta innan att jag skulle få dela lägenhet med typ 5 andra personer. Så var inte fallet visade det sig. Det var en trerumslägenhet, men en riktigt stor sådan. Köket hade en elektrisk gasspis –läskigt och badrummet hade ett inte allt för fräscht golv. Det verkade lätt vattenskadat – eller i vart fall buckligt av vatten. Det luktade dock inte vattenskadat eller så.

Däremot verkade personen som bodde i mitt rum innan mig inte varit så renlig. Det var klibbiga ytor överallt på bordet och fönsterbräden och på hyllorna, så jag började med att torka av dem med våtservetter. Golvet verkade inte heller så fräscht. Det såg ut att behöva dammsugas. Det är ju heltäckningsmattor överallt i England så ock i vår lägenhet. Eftersom det inte var så fräscht i rummet kände jag inte direkt för att sova i de sängkläder som ingick i lägenheten, så jag bestämde mig för att åka ut och försöka köpa nya. Jag kom även på att jag hade glömt att packa handdukar. Jag tänkte även kolla upp var jag skulle jobba. Jag hade skrivit ut en karta till kontoret där jag skulle jobba. Jag hade naturligtvis även skrivit ut kartor till företaget där jag hämtade nyckeln och till adressen där jag skulle bo.

Jag åkte till High Street Kensington, som är närmaste underground till adressen där jag skulle jobba, och helt fantastiskt nog visade det sig vara en stor shoppinggata. Precis vid ingången finns min favvo- Marks & Spencer. De säljer ALLT! Så jag köpte ett billigt set med lakan, örngott och påslakan för 20 £. Tror inte att de säljer sådana set i Sverige. Har i vart fall aldrig sett någon som säljer alla tre i samma förpackning. Sedan köpte jag även billiga handdukar där. Minns inte vad de kostade, men det var inte så mycket. Två handdukar för ansiktet och en större för kroppen. Matchande! På bottenvåningen har de en stor foodhall. Där lunchade jag. De facto så åt jag nog den godaste hamburgaren jag någonsin ätit där. Den innehöll bland annat svamp och schweizisk ost. Den måste jag äta igen när K eller Johanna kommer och hälsar på. Passade självfallet på att köpa med mig lite godsaker från M & S. Jättegoda chips av någon spännande smak som inte finns i Sverige, lite fruktgodis (typ motsvarande Malaco Truly Juicy Fruit) samt nektarier och minibananer. Köpte även lite färdigmat. Kall pastasallad med spenat och pinjenötter.

Det var inte svårt att hitta till kontorsadressen där jag skulle jobba.

Jag har noterat att London är smutsigare än jag trodde. Märkte när jag snöt mig, eftersom jag var lite snuvig, att det var svarta partiklar i snoret. Äckligt!

På kvällen träffade jag ingen av mina rumskamrater.

Ja, det var nog allt som hände den första dagen.


Dagboksanteckningar och foton

Jag är sedan lite drygt en vecka i London för att jobba. Jag har tvingat mig själv att börja skriva lite dagbok om resan och min tid här i London. Det har dock varit väldigt svårt att motivera sig. De tre senaste dagarna har jag i alla fall lyckats åstadkomma dagboksanteckningar av en rätt shyst kaliber. Det handlar om flera A4-sidor. Tänkte publicera dem i lätt redigerat skick här på bloggen. Dock får det nog ske under morgondagen, eftersom jag förmått mig att skriva dagens dagboksanteckning, men inte måndag till fredag förra veckan. Jag har precis börjat att skriva måndagen, men nu har jag ledsnat och ska istället förmå mig att skriva det under morgondagen. Jag ska väl åtminstone försöka fota "dagens shopping" mitt underbara torrschampoo, sen ska jag lägga upp alla bilder från London tillsammans med texten. Men potentiella läsare får alltså hålla tillgodo tills imorgon.

Bloggen funkar igen!

Tänk! Trodde aldrig att jag skulle få se den här bloggen igen, efter att den blivit nedplockad eftersom jag inte loggat in på länge, men nu funkar den igen.

HURRA för blogg.se :)

/Sparkle

PS. Nu kommer det minsann komma uppdateringar.